ISDN

VAD ÄR ISDN

För att med en enda mening försöka beskriva vad ISDN (integrated sevice digital network)är, vilket inte är speciellt enkelt tänker jag citera vad Telia skrivit på en av sina ISDN- sidor på internet. Där står det att ISDN är "en internationell standard som möjliggör att kunden kan använda ett och samma telefonabonnemang för många olika saker, t.ex. distansarbete, telefoni, bildkonferens, filöverföring , internetåtkomst, telefax mm". (Dessa skall jag gå djupare in på senare i texten). Man kan också säga att ISDN är en helt digital anslutning till det ordinära (digitala) telenätet. Det ovan citerade säger kanske inte så mycket för den oinvigde, så jag tänkte försöka beskriva själva konceptet lite ytterligare. Som framgår av ISDN:s fullständiga namn - Integrated Service Digital Network så är det ett digitalt sätt att kommunicera. Då kan man ju fråga sig vad som är skillnaden gällande telefoni mellan ISDN och dagens teknik och den kan man beskriva på följande sätt. När man ringer med en vanlig telefon så går det analoga signaler från din telefon till televäxeln. Där görs den om till digitala signaler vilka sedan transporteras till nästa televäxel som i sin tur "modulerar" om den digitala signalen igen så att den du talar med kan förstå vad du säger. När man däremot ringer med ISDN så förlänger man den digitala signalens väg ända fram till telefonluren och slipper därigenom tappa tid och kvalitet i växlarna. En annan väldigt stor skillnad är den att man i en vanlig telefonianslutning endast har en kanal för både "talet" och signaleringen mot nätet (slå siffror etc). Uttryckligen betyder detta att man inte kan både slå ett nummer och prata med svärmor samtidigt. Med ISDN däremot är detta möjligt tack vare att ISDN "innehåller" flera kanaler.

B-kanaler

I en vanlig basanslutning för ISDN finns det två st. så kallade B-kanaler, i vilka man kan transportera data med en kapacitet på 64Kbit / s och per styck. Detta motsvarar fyra A4 sidor per sekund. Det är B-kanalerna som sköter den egentliga trafiken i ISDN. Tack vare att det är två st kanaler kan man helt och hållet oberoende av varandra till exempel tala i telefon och skicka senaste årsredovisningen till ekonomichefen på samma gång och på "samma linje". Om man skulle vara i behov av att skicka större kvantiteter har man möjligheten att lägga ihop de två b-kanalerna och då få en kanal med en kapacitet på sammanlagt 128 Kbit/s. Detta kan bli aktuellt vid exempelvis bildtelefoni man kan sedan beroende av behov abonnera på upp till 30 kanaler vilket hos telia kallas ISDN-Multi .Deta ger en hastighet av ca 2 Mbit/s.

D-kanalen

Utöver b-kanalerna finns en kanal kallad D-kanal vilken används för signalering mellan nätet och terminalen samt till diverse tilläggstjänster (beskrivs senare).Till exempel uppkopplingsproceduren är inte ett dugg konstigare än i det vanliga nätet, det är bara att vänta på ton och slå numret. D-kanalen kan även användas för viss begränsad datakommunikation. Att kommunikationen blir klart begränsad beror på att den endast har en kapacitet på 16 kbit/s.

PRISER

Telia Internet ISDN

Engångsavgift: 0 kr

Månadspris: 230 kr/mån

Minutavgift: (per ISDN-kanal)

måndag-fredag, 08.00-18.00: 16 öre/min

Övrig tid 8 öre/min

Tilläggstjänster:

Access till Telia Internet 020: 0 kr

Extra brevlåda (utöver de 5 första): 20 kr/mån

Egen domänadress, engångsavgift: 500 kr

Telia ISDN Duo

Engångsavgifter Abonnemang på ISDN-ort: 1975 kr

Installationsavgift: 590kr

Kvartalsavgift: 600 kr

UTRUSTNING

Vad är det då som behövs för att kunna använda ISDN? Först och främst behöver man ett jack som i det här fallet kallas nätterminal. Den är mer avancerad än ett vanligt jack eftersom man skall kunna ansluta flera olika utrustningar till den. Därefter måste man ha en digitaltelefon, fax eller något annat som är anpassat efter ISDN nätet. Telia har ett litet startpaket som innehåller telefon, ISDN kort för PC och lite annat smått och gott. Detta går på runt 2000 kronor Vill du sedan ha en fax anpassad för ISDN får du hosta upp 30 000 kronor till. Sedan gäller det att du bor max 5km från närmaste digitala station (axe växel) för annars kan det komma att kosta mycket pengar

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

Användningsområdena för ISDN är väldigt varierande och innefattar såväl ljud, bild och text som data. Visserligen kan man sköta viss del av dessa områden med hjälp av vanlig telefon och ett modem, men sedan finns det även dem som kräver ISDN kapacitet. För att börja beskriva områdena någonstans så tänkte jag välja ljuddelen och underavdelningen telefoni.

LJUD

Telefoni

ISDN kan användas till helt vanlig telefonering, bara att det är digitalt. Den fungerar som en helt vanligt telefon och det kostar precis lika mycket att ringa med den. Vid ett vanligt telefonsamtal använder man en b-kanal, vilket egentligen inte är nödvändigt. Man skulle kunna komprimera samtalet men genom att man inte gör det så försäkrar man sig om kompatibilitet med det befintliga nätet. En viss skillnad råder dock mellan det ordinära nätet och ISDN på fronten som vi kallar PLUS tjänster och det är att ISDN inte har hunnit lika långt med utbudet på dessa som man gjort i AXE systemet. Så värst länge skall man dock inte behöva vänta på att få ett identiskt utbud näten emellan. Om man endast har tillgång till en basaccess, dvs 2 b-kanaler kan man vid behov av att överföra högkvalitativt ljud skaffa en s.k. kodek, med vilken man kan komprimera ljud och sedan dekomprimera det utan att man tappar nämnvärd kvalitet.Kvaliteten jämföras med en CD.Möjligheten att på detta sätt överföra "Hi Fi" ljud används idag mest av diverse radiostationer, men även inom branscher som sjukvård (hjärtljud) och media.Ett exempel på radiostationer som använder sig av detta är Radio Rix som har stationer runt om i Sverige. Då en nyhet"inträffar" skickar den aktuella stationen den via ISDN till huvudstationen som ligger i Göteborg. Att skicka något med post är otänkbart, men med ISDN är det framme på några minuter. -"ISDN gör att vi kan få aktuella nyheter från hela landet" säger

Rix redaktionschef Ulla Stina Ewenfeldt till Computer Sweden (nr 43-95)

BILD

Bildtelefoni eller videokonferens: Båda dessa är i grund och botten samma sak, men skillnaden ligger i TILL VAD man använder tekniken.

Bildtelefoni:

Det finns olika sorters bildtelefoner, dels de som man inte kan använda till något annat än just bildtelefoni och sedan finns det de som monteras i PC:n (desktop system). En av fördelarna med den sistnämnda är att man inte bara kan kommunicera med bild och ljud utan man kan även arbeta gemensamt på valfritt dokument på datorn, exempelvis en kalkyl i Excel. Just enkelheten i att ta kontakt, det är lika lätt som att ringa ett telefonsamtal är en stor fördel med just detta verktyg. Det gör att vissa kommunikationer blir tagna som aldrig annars hade kommit till världen.

Videokonferens:

Videokonferens är som sagt i stort sett samma sak som bildtelefoni, med skillnaden att man här försöker "skapa ett möte"istället för att bara förstärka ljudet.En annan skillnad gentemot bildtelefoni är att man inte längre sitter kvar vid sin persondator på kontoret utan man har förflyttat sig till ett speciellt rum. Utrustningen som krävs för detta kan kosta runt 500.000 kronor. Detta gör att man bör fundera på om man kan tjäna på att införskaffa en. Det är vanligt att man använder fjärrstyrda kameror och speciella mikrofoner och högtalare. Ljus och akustik behöver vara noga utprovat för att ge önskat resultat.Detta har blivit ett vanligt sätt att ersätta vanliga möten och det sparar dessutom restid. Men man kan då fråga sig om en bild som ibland är tämligen risig verkligen kan ha något att tillföra. Ja det kan den, eftersom kontakten som uppstår vid ett vanligt möte ej går att uppnå genom endast ljudkontakt. Man får dock inte glömma av att ibland även träffas på "riktigt", eftersom det fortfarande är det bästa sättet att kommunicera på, med minst risk för missförstånd Något som man dock skall tänka på vid bildkommunikation är att man inte uppför sig som vid vanliga möten, utan att man får vara lite mer tydlig när man vill framföra sina åsikter.

Flerpartskonferens

Vid en videokonferens är det inte ovanligt att deltagarna befinner sig på fler orter än två. Detta löser man genom att koppla in en flerpartsbrygga. Man skall dock tänka på att det inte är lämpligt att koppla ihop fler än fem till sex stycken för annars finns risken för att det skall bli rörigt. (Rent teoretiskt kan man koppla ihop 255 personer på en brygga). Dessa flerpartsbryggor är liksom allting annat dyrt att köpa. Vad man istället kan göra är att hyra från Telia, varefter man endast betalar för den tid som man använder bryggan.Bilden i det här systemet styrs av ljudet. Med andra ord är det personen som talar som syns i bild, medan den som talar ser den som talade senast innan honom då det kan vara svårt att tala till sig själv. Som man kan förstå kräver detta en hel del träning för att vänja sig och dessutom bör man vara medveten om vanlig mötesdisciplin.Användarna av videokonferens återfinner man idag i många olika branscher. Speciellt då i större företag med verksamhet fördelad på stora geografiska områden har varit benägna att skaffa videokonferensutrustning. Ett företag med höga kostnader för exempelvis tjänsteresor tack vare möten kan snart ha sparat ihop till utrustningen. På så sätt kan man omedelbart se förändringar i budgeten, men värdet av att snabbt komma till skott med möten kan mycket väl överstiga de minskade kostnaderna. Denna sortens videokonferens växer sig sakta men säkert starkare, medan den pc-baserade bildtelefonin växer explosionsartat. Detta kan dels bero på att man kommit underfund med undervisningsmöjligheterna med tekniken, främst då inom dataområdet, men utvecklingen inom industrin går även den åt samma håll. Denna teknik är lämplig bland annat inom Computer Aided Design, men även när det gäller kontraktsgenomgång och budgetering. Förr har detta varit vanligast vid intern kommunikation, men har nu även börjat sprida sig ut bland konsulter och kundkommunikation.

Standardisering av bildöverföringsutrustning

Det finns en utarbetad standard för video och bildtelefonutrustningar(H320) men inte för skrivbordskonferensutrustning. Detta gör att man kan skicka bild, ljud och text mellan olika sorters utrustningar men man kan inte använda funktionen med delat dokument.

Vilken kapacitet krävs?

Kommunikation med rörlig bild kräver mycket, vilket två kanaler inte riktigt kan klara av. De ger hyfsad bild och ofta bra bild så för den pc-baserade lösningen duger detta bra, men vid videokonferenser är det dock lämpligt att ha något kraftfullare som t. ex. sex eller 30 kanaler. Använder man sig av 30 kanaler får man kvalitet som en TV-sändning. Detta blir ganska dyrt men är väl motiverat då man har väldigt höga krav på exakthet som till exempel inom medicinområdet. För övrigt är 6 kanaler ett fullgott alternativ till bra pris.

Telefax

Behöver man inte skicka rörliga bilder så är faxen ett bra alternativ, och man behöver inte slänga sin gamla fax bara för att man skall börja utnyttja ISDN utan det räcker med en adapter. De gamla faxarna kallas grupp 3 och har en kapacitet på 9 600 bit/s.De nya faxarna som är direkt anpassade till ISDN kallas grupp 4. De är snabbare än grupp 3 faxarna och vänder sig därför till företag med behov av att skicka stora kvantiteter fax. Grupp 3 och 4 går att samköra, med förbehållet att även fyran blir långsam som en trea.

DATA OCH TEXT

Datakommunikation är när man använder sig av två datorer eller en dator och en terminal för utbyte av information. Det har vi förstått att ISDN är ett perfekt verktyg för. Kommunikation kan ske på olika sätt som till exempel filöverföring och deltagande i nätverk.

Filöverföring:

Detta är det vanligaste formen av datakommunikation och den är väldigt lätt att förstå. Det har gjort den accepterad och populär inom många branscher som till exempel verkstadsindustri, vård och media.

Nätverk:

Att koppla ihop lokala nätverk har blivit allt populärare bland företag med geografiskt spridd verksamhet. Här är ISDN bra eftersom det är lätt att bygga ut med fler kanaler då behoven ökar och det är också relativt billigt, allra helst då man har ojämn trafikering på nätet eftersom man bara betalar för den tid då man är uppkopplad. Hur detta löses rent tekniskt är att man kopplar en server till nätverket och en klient till serverdatorn. I dessa monterar man sedan kretskort och programvara och ansluter önskat antal kanaler. Detta sätt att koppla ihop lokala nätverk på fungerar även om man vill samköra med datorer utanför det gemensamma LAN:et.

DISTANSARBETE

Om man summerar alla de ovan nämnda användningsområdena kan man lätt se att ISDN lämpar sig väldigt bra fördistansarbete. Detta med tanke på att man kan skicka text, ljud och bild snabbt och med hög kvalitet. Dessutom är det enkelt att koppla upp sig mot företagets dator och det går dessutom sekundsnabbt. Billigt blir det också eftersom man bara betalar för den egentliga tiden man använder till skillnad från modemen som står och tickar på Telias taxa hela tiden. Dessutom kan man utföra sitt arbete från ett ställe som för övrigt ger dig livskvalitet. Men man får aldrig glömma att den mänskliga kontakten är väldigt viktig, så ibland kan det vara skönta att kunna komma till jobbet och träffa sina kamrater.

KONKURRENTER

ISDN är inte längre ensamt om att skicka data med hyperfart i de vanliga kopparledningarna. ADSL och SDSL har numera dykt upp. Dessa transporterar data i Mbit/s fart, ADSL endast åt ena hållet och SDSL åt båda. Ett problem som dessa två dock brottas med är att livslängden för signalen inte är speciellt lång. SDSL klarar 2.5 kilometer och ADSL klarar 5 km. Att dessa två klarar så mycket högre hastigheter än ISDN beror på att de har en högre frekvens på signalen. ISDN ligger på ca 100 Mhz medan SDSL har en frekvens ett par gånger denna. Lyckas man med att få signalen att räcka längre tror i alla fall jag att ISDN kan känna sig uträknat.

LITTERATURLISTA

Computer Sweden Nr 40,41,43,48,50 -95

Telias ISDN sida på adress:http://www.telia.se