Konsten att konsumera en konsument Alla vill vi känna oss älskade, behövda, coola, manliga eller liknande. Sådana känslor/önskningar är ytterst bekvämt att utnyttja. Vi går alla på det! Det är sorgligt att erkänna men mänskligt. Det är inget vi har någon makt över... Jag var på Solo igår. Där saluförde man frihetskänslor till det förmånliga priset av ett par Acne-byxor. På JC händer just nu samma sak fast där är det en revolution som pågår, det är den man säljer där. Och visst går vi på det. Men vi är för stolta för att medge något sådant. Jag menar, tänk på hur det låter! "Jag var på Solo och köpte mig ett par frihetskänslor härom dagen." Rakning har tydligen blivit något i hästväg har jag hört också för den delen. Något så revolutionerande att det är obeskrivbart, se Gillettes reklam så förstår du! Samma sak gäller med Saab. Den bilen måste vara något helt otroligt! Det är otäckt vad man kan göra nu för tiden, jag menar med en rakhyvel eller då en bil. Och vi tror att vi är konsumenterna. Frågan är istället om vi inte blir konsumerade. För varje ny livsstil, för varje ny TV-kanal, varje ny parfym/rakhyvel/bil och så vidare som dyker upp så blir vi mindre i konsumtionens cirkel. För varje ny valmöjlighet vi får får vi en valmöjlighet mindre, och för varje ny "frihet" vi blir tillskänkta blir vår frihet mindre. Ju större positivitetskänslor Adidas skänker oss ju längre ner sjunker vi. Ju större känslor såpoperorna väckor hos oss ju mindre levande blir vi. Eller när Clerasil öppnar dörrar till andra världar, då är det illa! Då är vi inte fria, men vi kan köpa oss frihet för stunden. Nu åter till Skilda Världar. Konklusion: Vad som åsyftas är att behov och intressen är förutsättningar för att skapa uppmärksamhet åt något håll. Ett sätt att sälja en produkt är att förknippa den samma med en livsstil eller en känsla. Man vädjar då till människors behov att vara någonting. tillbaks