Peter Le Marc!

Jag lyssnar aldrig på musik. Jag har inga idoler…

Men jag känner Peter Le Marc. Jag vet ju allt om honom, jag vet vad han tänker och jag vet allt han varit med om. Jag har varit på turnen och jag kan många texter utantill. Men varför hälsar han inte på mig och varför skickar han inte kort när jag fyller år. Otacksam är vad han är, och sååå högfärdig. Vi föddes båda för att lyckas, kanske har han gått mer hel ur det här, men ändå skulle han väl kunna säga hej.

När dom lägger ner mej

Lugnt och stillla

När dom lägger ner mig djupt

Då ska jag ännu minnas

När vi låg i gräset

Och himlen

Just när ovädret bröt ut

Ge mig nåden att få gråta

Som ett barn

Att få falla stumt och mjukt

Och jag skall aldrig, aldrig mera

vara modlös

Jag har varit där förut

Jag har blivit bortbytt

Köpt och såld

Baktalad

Grundlurad

Tagen med våld

Men jag har bränt alla pengar

Gjort mej av med allt

Nedför mina kinder rinner regnet kallt

Mitt hjärta slår så fort och fast

Ännu en natt som en villfaren gast

Och fortfarande

Fortfarande en främling

Det borde blivit morgon

Blivit gryning

Det borde blivit ljusan dag

Men för ett ögonblick är allting lika stilla

Som när vi låg i gräset

Du och jag

Allt är bra nu