Slfloggo.gif (2493 bytes)         Svenska Lantarbetareförbundet
                                                Box 1104    111 81 Stockholm  E-mail: info@sv-lantarb.se
Home ] Up ] Närings- och arbetsliv ] Lönepolitik ] Fackliga studier ] [ Miljö ] Jämställdhet ] Ungdomsverksamhet ] Kultur ] Facklig-politisk samverkan ]

 

 

 

 

 

 

Miljö             

Sveriges stora budgetunderskott har under de senaste åren medfört en rad åtstramningar och nedskärningar på de offentliga utgifterna inom vitt skilda områden. Dessa nedskärningar har även drabbat arbetsmiljöområdet och dess försäkringssystem.

Strategier som använts genomgående för att sänka samhällets utgifter är effektivisering av olika verksamheter, reducering av ersättningsnivåer och överföring av kostnader från samhälle till enskilda och företag.

Många gånger har dessa nedskärningar gått ut över svagare grupper i samhället. För många av förbundets medlemmar betyder detta ökad ekonomisk otrygghet i synnerhet om de drabbas av arbetsskada, olycksfall, sjukdom eller arbetslöshet.

Med ett försämrat försäkringsskydd är det än mer väsentligt att prioritera det förebyggande arbetsmiljöarbetet och bevaka att detta fungerar på ett tillfredsställande sätt i företagen. Det är också angeläget att vi stärker banden mellan regionalt skyddsombud, skyddsombud och medlemmar på arbetsplatsen.

Jordbruk, trädgård och andra areella näringar påverkar den yttre miljön på ett påtagligt sätt. Det är viktigt att vi som arbetar inom dessa näringar går i de främsta leden och arbetar för ett aktivt miljöarbete så att våra moderna bruknings- och uppfödningsmetoder sker i samklang med naturens biologiska kretslopp.

Det är vår yrkesskicklighet, en miljömedveten yrkesroll och ett kretsloppstänkande som gör det möjligt att utveckla ett resurssnålt och ett långsiktigt uthålligt brukande av jorden till gagn för kommande generationer.

Mot denna bakgrund har förbundets miljökommitte utarbetat ett miljöprogram för 1996 års kongress. Programmet bygger på lokalt miljöarbete i företagen, informationinsatser och ut veckling av internationella kontakter framförallt inom Europa.

upp.gif (307 bytes)

Skyddsverksamhet
Totalt finns det drygt 500 skyddsombud som är verksamma ute på de enskilda företagen i landet. Ca 80 % av dessa har erhållit utbildning för sitt uppdrag som skyddsombud via den samarbetsorganisation som finns mellan parterna Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, Handelns och Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation, Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet, Ledarna och Svenska Lantarbetareförbundet.

Regional skyddsombudsverksamhet
Svenska Lantarbetareförbundet har en rikstäckande regional skyddsombudsverksamhet i förbundets tio avdelningar. Regionalt skyddsombud utses av den fackliga organisationen. De regionala skyddsombuden är viktiga resurspersoner för förbundets arbetsmiljöarbete. De har följande övergripande huvuduppgifter

  • Påverka arbetsgivare och arbetstagare att få igång ett lokalt skyddsarbete som gör det möjligt att lösa företagets arbetsmiljöproblem.
  • Övervaka att skyddet mot ohälsa och olycksfall är tillfredsställande samt att delta i planeringen av nya eller ändrade arbetslokaler, anordningar och arbetsmetoder.
  • Stödja det lokala skyddsombudet i sitt uppdrag med information och rådgivning.
  • Utbildning av lokala skyddsombud och arbetsledare.

Vill Du ha hjälp i olika arbetsmiljöfrågor kontakta det regionala skyddsombudet i avdelningen.

upp.gif (307 bytes)

Lagar
Förbundet har under ett antal år hävdat att straff för brott mot arbetsmiljölagen och dess föreskrifter bör skärpas. För att leva upp till arbetsmiljölagens intentioner måste också på dokumentationen av arbetsmiljöarbetet i företagen förbättras.

Kemikalier
Svenska Lantarbetareförbundet har alltid haft en restriktiv hållning till kemikalier och bekämpningsmedel. Det är viktigt ur folkhälsosynpunkt att preparat som är eller misstänks vara cancerframkallande, fosterskadande, påverkar arvsmassan och är skadliga för den yttre miljön förbjuds. Vi anser att antalet bekämpningsmedel skall minimeras och att forskningen skall intensifieras för att ta fram alternativa bekämpningsmetoder.

Vi vill också att man utarbetar klarare regler för återinträde i växthus efter besprutning och vid hantering av behandlade växter och produkter. En viktig del i detta sammanhang är att varje anställd som på ett eller annat vis kommer i kontakt med bekämpningsmedel skall ha erforderlig utbildning om hur preparatet påverkar hälsan och på vilket sätt som man skall skydda sig.

Förbundet anser att en global miljöavgift skall införas för alla producenter av kemiska be kämpningsmedel. Avgiften skall användas för olika internationella miljöinitiativ, forskning och utbildning.

Företagshälsovård
Företagshälsovården skall arbeta i första hand med förebyggande arbetsmiljöarbete i företagen och kartlägga olika yrkeskategoriers miljöproblem och därefter ta fram riktade hälsokontroller och förebyggande åtgärdsförslag. Det är angeläget att företagshälsovården har gedigen branschkunskap.

upp.gif (307 bytes)

ARBETSSKADOR
Jordbruket tillhör en av de mest olycksdrabbade näringarna i Sverige. Totalt sysselsätts ca 2 % av den arbetsföra befolkningen direkt i jordbruks- och trädgårdsodlingen. Näringen svarar dock för ca 17 % av antalet dödsfall (inkluderar egenföretagarna). Av de anställda var det tre personer som dödades i jordbruksarbete under 1992. Genom den årliga statistiken från ISA vet vi i grova drag när, var och hur olyckor inträffar. Trots detta är riskmedvetenheten förhållandevis låg bland de som arbetar i de gröna näringarna.
De vanligaste orsakerna till olycksfall i jordbruksarbetet är slag och sparkar från djur samt fallolyckor. Inom trädgårdsodling och grönyteskötsel är det i synnerhet belastningsskador och allergier som svarar för merparten av arbetsskadorna. Dessa kan till stor del härledas till ensidiga arbetsmoment och hög exponering av olika allergener.

Under de senaste åren har förbundet prioriterat det förebyggande arbetet ute på de enskilda arbetsplatserna så att arbetsskador och arbetssjukdomar undviks. Vi skall ockå vara en resurs och kunna ge personlig rådgivning och hjälpa till med att ta fram förslag på aktiva åtgärder på arbetsplatsen. Vi anser också att det är angeläget att upplysa och biträda våra medlemmar i olika försäkrings- och rehabiliteringsärenden.

AGENDA 21
Vid Förenta Nationernas (FN) stora miljö- och utvecklingskonferens i Rio 1992 antogs ett handlingsprogram för det tjugoförsta århundradet som kallades Agenda 21. Programmet spän ner över i princip alla ämnesområden som innefattar begreppet hållbar utveckling, från miljöproblem till krav på nya konsumtionsmönster och resursöverföring till u-länderna. Totalt omfattar Agenda 21, 40 olika kapitel. Programmet innehåller också 27 grundläggande principer för miljö- och utvecklingsarbete både nationellt och internationellt, dessa kallas för Rio deklarationen.

För förbundets del är det angeläget att vi ökar våra insatser för att nå fram till en utveckling där våra näringars produktionsmetoder sker i samklang med naturens resurser. Vi anser att de kan utvecklas betydligt i den riktningen och samtidigt öka både sysselsättning och social trygghet för de anställda på arbetsplatsen.

Förbundet skall verka för

  • att utveckla det ekologiska tänkandet i varje produktionsled i våra näringar.
  • att utbilda anställda i miljöfrågor med särskild inriktning på yttre miljöfrågor och ekologiska samband.
  • att stimulera fdretag och anställda att göra och genomföra egna AGENDOR för miljöarbe tet i företaget.
  • att stärka den miljömedvetna yrkesrollen.

upp.gif (307 bytes)