Vi har under de senaste åren ökat studieverksamheten bland de förtroendevalda. Däremot har vi misslyckats med medlemsutbildningen. Cirkelverksamheten nådde under 1994 ett nytt bottenrekord och tycks plana ut på denna låga nivå.

Tillsammans med LOs utbildningskommitté läggs riktlinjer upp för förbundens studieverksamhet både centralt och lokalt. Ett bevis på detta är Facklig utvecklingsplanering och nya Allmänfacklig ledarutbildning (ALI) som genomförts i avdelningarnas regi.

När det gäller LOs centrala kursverksamhet har vi inom förbundet varit ytterst sparsamma med att förbeställa kurser från LO på grund av svårigheter att rekrytera. Däremot använder vi oss av enskilda ansökningar. Vi har utnyttjat möjligheterna att kunna ha medlemmar som elever vid LOs folkhögskolor under flera år.

Våra samarbetspartners i studiesammanhang är Arbetarnas Bildningsförbund (ABF), LO och LOs folkhögskolor.

Ekonomiska möjligheter till studier
Den fackliga organisationen har i uppgift att verka för en samhällsutveckling som innebär ekonomisk, social, politisk och kulturell demokrati. För att uppnå dessa mål krävs att medlemmarna garanteras ledighet och ekonomiska möjligheter. Rätten till studieledighet finns lagstiftad sedan 1975. Det rådande arbetsmarknadsläget påverkar dock de fackliga studierna negativt. Ekonomiskt ger vi ersättning i form av stipendier eller utbildningsarvode. Möjligheter till korttidsstudiestöd finns genom kollektiv ansökan från våra avdelningar till centrala studiestödsnämnden (CSN). Det är förbundets avsikt att verka för att reglerna för ansökningar hos CSN ändras så att även de fackliga studierna blir möjliga att genomföra med korttidsstudiestöd.

I lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen regleras förtroendemannens rätt till betald ledighet vid facklig utbildning som har betydelse för det fackliga uppdraget på arbetsplatsen. Rätt till obetald studieledighet gäller alla anställda. Ledigheten skall vid fackliga studier begäras senast 14 dagar före studiernas början.

Förbundets avdelningar tilldelas ett belopp årligen för studierverksamhet. Därutöver avsätter avdelningarna ytterligare studiemedel. För cirkelstudier ersätter förbundet kurskostnader för samhällsorienterade ämnen på grund nivå.

Stipendier för yrkesutbildning
Förbundet beslutar om stipendier till medlemmar som genomgår yrkesutbildning inom våra näringar. För att erhålla stipendier måste sökande ha minst ett års medlemskap i förbundet. Ansökan skall inlämnas till avdelningen för yttrande innan förbundsstyrelsen beslutar om stipendiets storlek. Beloppet varierar beroende på medlemstidens och kursens längd. Intyg om genomförd utbildning skall inlämnas till förbundet innan beslutat stipendiebelopp utbetalas.

Finansiering folkhögskolestudier
Fem finansieringsvägar

• Alt 1 Särskilt vuxenstudiestöd (SVUX) söker man hos centrala studiestödsnämnden (CSN) som har lokalkontor i varje län.

   

• Alt 2 Om man inte får SVUX kan man söka studiemedel hos CSN.

   

• Alt 3 Om man är arbetslös eller hotas av arbetslöshet kan man vara berättigad till utbildningsbidrag från AMS.

   

• Alt 4 Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA) kan man söka i samråd med arbetsförmedlingen.

   

• Alt 5 Som medlem i Svenska Lantarbetareförbundet kan man söka ett folkhögskolestipendium som täcker kostnaden för studierna på skolan.

Fackliga högskolan
LO står för utbildningskostnaderna, internat samt för kursdeltagarnas resor. Förbundet betalar stipendie/utbildningsarvode eller förlorad arbetsförtjänst beroende på uppdrag inom vår organisation samt kursavgiften. Kursavgiften ska återspegla 25 procent av den totala kostnaden.

Fackliga studier
Facklig grundutbildning skall ge grundläggande kunskaper om den fackliga organisationen samt väcka intresse till vidare studier i fackligt politiskt arbete. Grundutbildningen skall helst nå alla medlemmar och kräver inga förkunskaper.

Efter grundutbildning ges möjlighet att läsa vidare med till exempel ALI. Kursen vänder sig till alla medlemmar och medlemmar som har lokala förtroendeuppdrag eller vill förbereda sig för sådana. Kurserna genomförs lokalt i avdelningarnas regi.

Avdelningarna svarar för utbildningen till och med ALI. Andra nivåer genomförs tillsammans med våra folkhögskolor. Det fackliga kurssystemet ger de förtroendevalda möjligheter att studera vidare med AL2 som är på tre veckor. Kursen genomförs centralt på våra folkhögskolor eller i ABFs regi regionalt.

Allmänfacklig ledarskapsutbildning steg 3 ger ytterligare studiemöjligheter och består idag av sex olika kurser på två veckor vardera. Till detta kan läggas specialutbildningar på en vecka.

Förbundets egna specialutbildningar är kassörskurser, skyddsombudsutbildningar, kontaktombudsutbildning, ordförandekurser, studieorganisatörer, ledamöter i yrkesråd och funktionärsutbildning.

Vi har ett stort behov att flytta fram våra positioner, delta i den allmänna debatten på många områden och många nivåer. Vi behöver utveckla den egna organisationen och återinföra en diskussion om våra och andras grundläggande värderingar och hur vi vill vara med och forma morgondagens samhälle. Vi måste bli en starkare och jämbördig motpart när det gäller att föra dessa debatter och diskussioner.

Detta ställer stora krav på både kunnande, färdigheter och självförtroende, vilket bland annat uttryckt sig i förbundens uttalade behov av utbildnings möjligheter över AL3 nivån.

Det är mot denna bakgrund man skall se tillkomsten av LOs högskoleutbildning, som ett av flera verktyg för att orientera och formulera sig i ett alltmer komplicerat samhälle.

Arbetsmiljöutbildningen
Utbildningen genomförs till största delen som internat. På grund av de många spridda arbetsplatserna är förutsättningarna för studiecirklar begränsade. Samordning sker i en gemensam arbetsgrupp med Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA) och HAO Handelns och Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation, Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet och Ledarna. Att vara skyddsombud är ett viktigt fackligt uppdrag samt en resurs som företagen och arbetskamraterna har god nytta av i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. Det är också viktigt med vidareutbildning för skyddsombuden. Under senare år har allt fler arbetsledare tillsammans med skyddsombud utbildats gemensamt, vilket förbundet anser värdefullt inför framtiden.

Det fackliga informationsproblemet
För att en medlem skall kunna ta del i det demokratiska arbetet i den fackliga organisationen och påverka dess beslut och förhållanden på den egna arbetsplatsen krävs att medlemmen har kunskaper och är aktiv. Kunskaperna är i alla sammanhang den grundläggande förutsättningen för varje människas möjligheter att vara med och utforma samhället. Detsamma gäller självfallet i Svenska Lantarbetareförbundet. Den fackliga demokratin är samtidigt en illusion om inte medlemmarna har tillräckliga kunskaper om förbundets mål för att kunna påverka de beslut som fattas.

Sina fackliga kunskaper får medlemmarna i huvudsak på tre vägar: genom information från förbundet, genom fackliga studier och genom det egna arbetet .