Facklig-politisk samverkan har anor från slutet av 1800-talet, då det socialdemokratiska partiet bildades av fackföreningsrörelsen. Motivet då att bilda ett politiskt parti var att arbetarrörelsen såg det som nödvändigt med ett politiskt engagemang och inflytande för att förbättra situationen för arbetarna och få ett rättvist och solidariskt samhälle

Det fackligt-politiska samarbete som inleddes i slutet av 1800-talet har resulterat i en utveckling som format vårt land som ett av de bästa i världen att leva i. Förbundet var från 1920-talet till slutet av 1950-talet en viktig faktor inom det socialdemokratiska partiet med representation i kommuner, landsting och riksdag. Ett historiskt resultat av facklig-politisk samverkan blev avskaffandet av statsystemet år 1945.

Strukturrationaliseringen inom jordbruket medförde att antalet anställda minskade och i samma takt minskade förbundets medlemstal, vilket resulterade - direkt eller indirekt- i att förbundets politiska inflytande även det minskade. Detta hade många olika orsaker men konsekvenserna av det minskade engagemanget blev att andra förbundsföreträdare uttalade sig i frågor som berörde våra medlemmars arbete och vardag.

I syfte att bättre ta tillvara medlemmarnas intressen bildades i förbundet en näringspolitisk kommitté, som har varit verksam från år 1984. Intresset och kanske även viljan att arbeta med politiska frågor i förbundets avdelningar var svagt i mitten på 1980-talet. Förbundets politiska inflytande vid den tiden var begränsat till de centrala kontakter som fanns med riksdagens jordbruksutskott och i det socialdemokratiska partiets centrala fackliga utskott (CFU).

Med anledning därav beslutade förbundsstyrelsen att den facklig-politiska samverkan skulle prioriteras och personella resurser avsattes för att få igång den politiska diskussionen i avdelningarna. I november 1987 genomfördes den första centrala konferensen tillsammans med styrelsen för det socialdemokratiska partiet.

Uppdraget förbundet fått att tillvarata medlemmarnas intressen går inte enbart att lösa med förhandlingar avtalsvägen. Lagstiftning och politiska beslut är nödvändiga för framgång. För att de politiska beslut som rör exempelvis arbetsrätten, sjukvård, barnomsorg, jordbrukspolitik, a-kassan etc, skall få ett inslag av förbundets och medlemmarnas erfarenheter och åsikter krävs "Fler lantarbetare i politiken".

Målen för kommande kongressperiod
Vårt mål är att stärka förbundets politiska inflytande lokalt, regionalt och centralt i syfte att på bästa sätt tillvarata medlemmarnas intressen i arbetslivet och i samhället. Det gör vi genom att få fler lantarbetare i politiken. Förbundsstyrelsen föreslår därför kongressen besluta

• att förbundet skall verka för att förbund och avdelningar aktivt arbetar för att stödja och utveckla den facklig-politiska samverkan
  
• att förbundet skall verka för att förbundet blir en naturlig remissinstans i alla frågor som rör våra branschområden
  
• att facklig-politisk samverkan skall ske mellan förbundets näringspolitiska kommitte och avdelningarnas politiskt aktiva/ansvariga genom exempelvis regelbundna konferenser
  
• att förbundet skall verka för att fler lantarbetare finns på uppdrag i kommuner,landsting och riksdag efter valet 1998.
  
• att förbundet verkar för att hjälpa dem som vill bli politiskt aktiva att komma in i politiken.