- Det fackföreningen gör ska ifrågasättas och granskas av medlemmen. Det ger oss den drivkraft som behövs för en ständig förnöjelse. Rätten att granska och att tycka hos oss mäts inte i styrkan av den enskildes plånbok, med majoritetsinnehav av aktier eller annan fiktiv tradition som rädsla och respekt för överhet. Hos oss har alla lika värde.

Vår uppgift är, att genom att samla alla inom våra branscher, försöka skapa balans mellan arbete och kapital, en balans som i grunden är naturlig, eftersom det ena är beroende av det andra, men som för många inte är självklar, inte ens för den som arbetar.

Att vi får kritik för vad vi gör och att den kommer från dem som har ärvt eller upparbetat kapital är något som vi kan både ha och mista, tycker man. Det tillhör spelets regler; det är en fråga om position och revir. Det vi däremot inte kan leva utan är reaktioner, positiva och negativa, från våra ägare – medlemmarna, för vilka vi utan inte skulle existera.

Hur ser det då ut när vi summerar år 1997 i en formell verksamhetsberättelse? Den som följer och jämför olika årsredovisningar märker sannolikt en viss skillnad mellan olika år. Den som förväntar sig lappkast blir besviken. Avsaknaden därav är snarare en kvittens på styrka, eftersom det visar att vi följer en klar och tydlig långsiktig målsättning, balans mellan arbete och kapital. Det kan upplevas som en högtravande fras, men den är verklig och omsätts på olika sätt i politisk bevakning av våra frågor, i aktioner för rätten till arbete och social trygghet, likväl som i hjälp vid lokala tvister och samling kring centrala kollektivavtal. Den omsätts i utbildning för den fackliga rätten för det fackliga uppdraget och för utveckling i jobbet. Den omsätts i krav på kvalitet för människa, djur och natur.

Listan kan göras lång på de uppgifter som vi tillsammans årligen förverkligar. Tyvärr är det inte lika lätt att göra den tydlig, när stegen inom olika områden blir olika långa olika år.

Vi är många i vårt förbund som med små medel och stor passion gör vad som står i vår makt för att förverkliga förväntningar och krav. Vår makt styrs i sin tur av det förtroende vi får från våra medlemmar. Vi är dessutom de enda som gemensamt förmår att driva lantarbetarfrågor i det breda perspektivet. Tyvärr är det alltför många som inte inser betydelsen av att ge oss, och därmed sig själva, mera makt. Alltför många står utanför den fackliga gemenskap som ger oss vår samlade styrka.

Kortsiktigt kan enskilda säkert åstadkomma förnyelse och förbättringar snabbt och behändigt och tycka att facket är enbart en onödig utgift eller välja att tillhöra ett fack som är billigare. Vad man inte räknar med är att det billigare är utan makt och kraft att påverka. Det är enbart vi som kan påverka lantarbetarfrågor, att välja bort oss är att splittra och försvaga.

Visst kan man ensam åstadkomma underverk men man får aldrig glömma att möjligheten grundar sig på motpartens respekt för facklig styrka och tradition. Försvagas den fackliga rörelsen, försvagas också den enskildes möjlighet att påverka. Balansen mellan arbete och kapital förskjuts.

Det allvar som förhoppningsvis kan tydas i det ovan nämnda känns angeläget att uttrycka när vi som nu tycks har lämnat den positiva medlemsutvecklingen bakom oss, åtminstone för en tid.

Många tycker, som sagt, att det är för dyrt att tillhöra förbundet. Vissa tror till och med att vi skulle bli starkare som fackförbund om vi gick upp i ett större förbund. Visst är det dyrt att vara medlem och vi skulle kunna spara administrativa kostnader genom en sammanslagning; men till vilket pris i service? Andra förbund har i genomsnitt en ombudsman på mellan 5 000 och 10 000 medlemmar, vi har en på 600.

När det gäller facklig styrka för våra avtalsområden är det andelen medlemmar av den totala arbetskraften i branschen som är avgörande, inte storleken på förbundet. Utan organiserade jordbruksarbetare, djurskötare, trädgårdsarbetare, ridskolepersonal m fl medlemsgrupper har vi inget att hämta som yrkesgrupp och inte heller som enskild individ på egen hand.

Ideologisk eftertanke kring grundläggande förutsättningar behövs för att balansera dagsländor och för att analysera nya trender. Det ger oss kraft och motivation för fortsatt utveckling. En period som den vi nu upplever med negativ medlemsutveckling får aldrig förmörka vägen mot de visioner och mål som vi har ställt upp för vår verksamhet.

Den verksamhetsberättelse som vi nu överlämnar visar också på ett antal nya grepp för en långsiktig positiv utveckling för våra medlemmar, ett arbete som vi kunnat genomföra mycket tack vare en engagerad och kunnig personal och förtroendevalda.

Leif Håkansson