Det var en gång en liten pojke som hette Martin, som satt och tänkte
på hur tråkigt livet var. skolan, skolan och skolan var de faktorer
som gjorde honom deprimerad. Lärarnas höga krav och alla de prov och
alla de arbeten som lärarna krävde, lastades hela tiden på hans red-
an hopsjunkna axlar. Martin började fundera över meningen med helge-
rna. Till slut kom han fram till att meningen med helgerna INTE var
att plugga utan att vila upp sig för de hårda skolveckorna. Då gick
det upp för honom att om han istället vilade upp sig i veckorna så
kunde han roa sig på helgerna. Tiden gick och Martin fyllde 18 år.
Han var alldeles ensam ty ingen hade fyllt PUB, så därför var han nu
överlycklig när han kunde bilda IF Våga Vägra Vatten och välja in n-
ågra bröder till denna goa intresseförening.