Marknadsöversikt

Förra Hem Nästa                                                                     
                                                                                                                                         Ekonomiska informationssystem, IDA, LiTH
                                                                                                                                                                           Höstterminen 1998

                           Sammanfattning
Innehåll
Inledning
Marknadsöversikt
Tillvägagångssätt
Praktikfall
Slutsatser
Referenser

HTML-versionen börjar här
eller
Läs hela projektet (150 kB) som
ett Word 95- dokument.

2. Marknadsöversikt

2.1 Marknadsutveckling

Analysföretaget Frost & Sullivan spår exempelvis att den elektroniska handeln i Europa kommer att öka från fjolårets 280 miljoner till 62 miljarder år 2004. (Vikström, 1998c). Vidare tror Frost & Sullivan att strukturen på elektronisk handel kommer att förändras, från nuläget då drygt 90 procent av alla transaktioner sker mellan företag till att konsumenthandel kommer att stå för merparten, cirka 60 procent, av omsättningen.

Även svenska analysföretaget Tradepoint spår en kraftig tillväxt av webbhandeln med en total omsättning i Sverige på över 2 miljarder kronor 1999 (Svensk handel, 1998a).

Bakom dessa tillväxtförväntning ligger beräkningar om att internetanvändning kommer att fortsätta öka explosionsartat. Frost & Sullivans beräkningar tyder på en ökning med 350 procent i Europa från dagens 10 miljoner abonnemang till 45 miljoner år 2004 (Vikström, 1998c). Ännu större tillväxt förutsäger Projector Strategis, vilka räknar med att antalet användare av Internet kommer att tiofaldigas redan år 2001, där speciellt Asien beräknas utvecklas starkt. Dessa siffror är dock förhållandevis osäkra. Projector Strategi anger att antalet internetanvändare år 2001 kommer att vara mellan 175 och 300 miljoner (Svensk handel, 1998a). Siffrorna är i sig optimistiska i överkant, alla undersökningar är överens om användandet av Internet kommer att fortsätta växa kraftigt närmaste decenniet.

Tidigare nämnda Adlibris och Bokus är exempel liksom Sonesta, vilka säljer gynekologbord, på att det är främst små företag som i nuläget lyckats skapa vinstdrivande bolag. Många stora svenska projekt har däremot förlorat mycket pengar som Telias Passagen och Mariebergs satsning på nyhetsförmedling via sitt 25 timmar (Mattsson et al, 1998, s 27-30).

2.2 Köp- och säljbeteende

När det gäller användarnas benägenhet att handla över Internet visar exempelvis TEMO:s årliga undersökning att 1997 hade ungefär 25 procent av de 2,2 miljonerna användarna över Internet någon gång handlat över Internet (Svensk handel, 1998a).

Dessa användare hade i stor utsträckning mestadels handlat tidningar och tidskrifter. Sedan denna undersökning har gjorts har även böcker blivit en av de vanligaste konsumentvarorna beroende på att flera populära boklådor såsom Adlibris och Bokus har etablerat sig.

I samma undersökning jämförs också 21 olika produktkategorier avseende deras tillväxtpotential för nätförsäljning. Enligt de 996 intervjuade användarna har speciellt kategorin resor och dagligvaruhandel över Internet skilt sig från mängden. Resebranschen spås ha en stark potential att i framtiden omsätta mycket via Internet. Däremot hamnar dagligvaruhandeln i botten med låg utvecklingspotential, det vill säga användarna har dålig kännedom om sajter som säljer dagligvaror och inte räknar med att handla dagligvaror via Internet vare sig idag eller i framtiden (Svensk handel, 1998b). En slutsats som går rakt emot många andra prognoser, vilka spår en god tillväxt på 6-8 miljarder kronor per år (Svensk handel, 1998a) för dagligvaruhandeln.

Beträffande köpbeteende i allmänhet är de flesta experter överens om att det som i dagsläget bromsar utvecklingen av Internet i handel i framförallt Europa är avsaknaden av gemensamma och säkra betalningsrutiner (Svensk handel 1999a; Frost C & Engström G, 1997). Till skillnad från USA har Europa en betydligt mer försiktig mentalitet när det gäller att lämna ut kontokortsnumret.

Närmast en standardiserad och färdig produkt är SET, men detta system som egentligen skulle lanserats redan 1997 har blivit rejält försenat och har fått utstå skarp kritik från många håll. Så sent som i augusti i år gick SJ-chefen Thomas Mann med flera ut och kritiserade SET för att det saknade möjlighet att kreditera kundens konto om biljetten exempelvis lämnades tillbaka (Vikström, 1998a).

Back to top

 

Författare: Pernilla Knutsson, Benny Lundström och Fredrik Thapper.
                   Industriell ekonomi, Linköpings Tekniska högskola
.

All rättigheter förbehållna rapport-författarna.
Citera gärna, men glöm inte att tydligt ange källan.
Har du frågor och funderingar kring att starta eget på Internet, kursen Informationssystem, grk eller livet på LiTH? Maila [Fredrik Thapper].
Last updated: november 23, 1998.