Idag sker en förändring i hur vi ser på kunskap och hur vi tillägnar oss information. En av de bidragande faktorerna är den explosionsartade utvecklingen och utbyggnaden av Informationsteknologin i allmänhet och Internet i synnerhet.

Vad innebär då denna förändring, kan vi hantera detta nya sätt att få information presenterad för oss? Än finns det inte så mycket forskning på området men de undersökningar som tas upp här är relativt eniga. Den nya teknologin har definitivt något positivt att tillföra även om den inte ensam kan ersätta det idag existerande system informationen presenteras på och hur vi tillägnar oss den. 

För att kunna se närmare på dessa frågor är det viktigt att veta hur processen för hur vi lagrar nya minnen fungerar och att olika typer av minnen har sina egna specifika uppgifter och funktioner. 

Processen för att skapa och återkalla minnen innehåller tre viktiga bitar:

• Inkodning - när vi bearbetar inkommande information och översätter den till neural kod för att den ska kunna lagras i minnet
• Lagring - när det nya minnet kodas och associeras till redan existerande minnen
• Framplockning - när vi ska återkalla ett specifikt minne

Om framplockningen av minnet är medveten eller inte är beroende av vilken typ av minne det är som är berörd. (Smith, 1993, 301-302) 

När vi idag tänker på inlärning föreställer vi oss en lärare som står framför klassen och håller en lektion eller föreläsning, eleverna lyssnar och antecknar för brinnande livet för att senare kunna dra sig till minnes vad det var läraren tyckte var viktigt. Sedan går eleverna hem till böckerna för att läsa, kanske i första hand det läraren tryckt på under lektionen. Känns scenariot igen?  

Denna undervisningsform är vi vana vid, informationen som anses relevant presenteras för oss genom en lärare som muntligt för vidare sin kunskap. Den informationen är alltid utvald, filtrerad och riktad av personen som för den vidare. Riktad för att passa läroplanen och den som lär ut kunskapen, filtrerad av nivån på lärarens intressen och hennes uppfattning om elevernas förmåga att ta till sig informationen. Detta är ett passivt sätt att lära på, vi antecknar, i första hand inte våra egna reflektioner och idéer utan bara en "kopia" av vad läraren säger, den minnestyp som framförallt används vid denna typ av undervisning är alltså det Semantiska minnet.

Vari består då skillnaden mellan detta sätt och det nya sättet att ta till sig information? Hur påverkas inlärningsprocessen påverkas av att undervisningen sker med hjälp av dator. Muntlig undervisning kräver att eleven är uppmärksam och förstår sammanhang och kan ta till sig den presenterade informationen direkt då den ofta presenteras snabbt och sedan försvinner. Undervisning via dator ger information som är konstant, det innebär att varje elev kan ta den tid på sig som han/hon behöver för att förstå det som avses att förmedlas. Den datorstödda undervisningen bygger dessutom i mycket större utsträckning än den traditionella undervisningen på att eleven själv söker information, detta är en aktiv process som gör att inkodningen av informationen blir mer effektiv.

Flera olika forskningsresultat visar att information som vi fått oss presenterad på olika sätt och själva bearbetat aktivt vid inlärningstillfället ger ett rikare minnesspår med flera associationer kopplade till minnet, vilket underlättar en återkallning av minnet vid ett senare tillfälle.

Det finns alltså stora vinster att göra vid inlärning med dessa nya hjälpmedel jämfört med traditionell undervisning. Vi bör dock vara uppmärksamma på utvecklingen vid skiftet till den datorstödda undervisningen. För som verkligheten ser ut idag får inte lärarna den kompetensutvecklande undervisning de behöver och därigenom saknar de praktisk möjlighet att ge dagens elever en av framtidens förmodligen viktigaste basfärdighet inför arbetslivet. Det räcker inte att skolorna får datorer installerade, det räcker inte heller att eleverna får tillgång till all information som finns tillgänglig via internet. För som Christer Sturmark (1997, s.118) påpekar så är information och kunskap inte samma sak. "Ur en stor mängd information formar hjärnan hypoteser och generaliserar..... Kunskap formas av en serie generaliseringar". Till stöd och hjälp för att lära sig göra dessa generaliseringar behövs läraren. Det är bara ett av de områden där datorn inte kan ersätta lärarens viktiga roll i undervisningen.  

Det är bara vad man kan kalla den formaliserbara kunskapen som kan programmeras in i ett dataprogram. Läraren besitter förutom den formaliserbara kunskapen en praktisk och implicit, tyst kunskap om temat i undervisningen och om elevens förutsättningar. Detta gör läraren kapabel att hantera oförutsedda situationer och frågor som kan uppstå i undervisningen (Rognhaug, 1996). Det är svårt att koncist uttrycka denna kunskap och därför är den inte möjlig att på ett bra sätt överföra till programvara eller infogas i programvara. På ett personligt plan kan datorn inte heller ersätta läraren eftersom datorn inte kan förmedla empati eller engagemang, inte heller passion för ämnet då datorn saknar uttryck som förstärker och nyanserar informationen.