FILMFESTIVAL 99 Bosse

Min festival började med sannsagan om den finske Spinal Tap - förlåt - Hanoi Rocks-medlemmen Andy McCoy som egentligen heter Kalevi Sorsa eller något liknande. Han börjar lite lätt med att hoppa ut från fjärde våningen och slår sig sönder och samman, men även på operationsbordet kör han hela rockmyten fast han knappt ser ut som om han har ett helt ben i kroppen. Så fortgår filmen. Tillbakablickar på när bandet var firade LA-grabbar och Andy gitarrhjälte. Nu turnerar dom i norra Finland 10 år senare och drogerna är av ett lite billigare slag. Alltid ett garv dock på lut. Man gillar killen. Nu ska han visst flytta till Göteborg. Bäva månde Margita Björklund.

 

Sedan blev det Veranda för en tenor som var en riktig höjdare. Krister Henriksson ska bara ha en stor fet guldbagge för rollen som Hoffman.

Därefter fortsatte det med Homo Sapiens 1900 om rasbiologisk forskning. Kanonintressant ämne som tyvärr gjordes lite för torrt och docerande...

I filmen "Very bad things" råkade dom av misttag döda folk på löpande band med komisk touch. Sorry - men jag har svårt för den ironiska humorn bland Tarantino och dom andra begåvningarna och har lite problem att garva när dom illusoriskt sågar isär folk. Starkaste filmen jag sett på flera år. Ha ha ha urk, kräks...

 

Janne drog med mig på Frankfurt Millenium. En ganska seg sak med några Talking Heads på en bar och den var tydligen kult enligt Herr Nilsson. Nja...

Avslut med The Wall som var en mysig belgisk film med snygg tjej i huvudrollen. Bästa film var dock Verandan. Bäst på festivalen som helhet var tjejen som jobbade i informationen. Hon var dock inte intresserad av mina töntiga inviter "Har du någon film du kan rekommendera?" "Jag vet inte vad du gillar?" Vad svarar man? "Titanic?" eller