Håll utkik efter -skylt

Veteran-EM 16-20 maj 2001 i Sofia, Bulgarien

Till årets EM i Sofia var vi ett glatt gäng som bestod av följande spelare:
Christer Forsgren, Stig Eriksson, Kerstin Kristoffersson, Michael Schwarcz,
Gunnel Bengtsson, Sören Molin, Ewa Carlander, Peter Brandt, Jeanette Sandström,
Claes Nordin, Robert Persson, Kjell Almgren och Hans Duvinger.

Hela svenska laget

Vedermödor man kan råka ut för under själva resan...

Från Stockholm for ett gäng som skulle möta upp göteborgarna i München. Planet från Stockholm var lite försenat så övriga passagerare hade redan blivit bussade till planet. När vi kom ombord möttes vi av 2 st lättade och oroliga göteborgare som hade börjat undra om de hade missat något erftsom de inte hade träffat på några andra hittills.

Det var nämligen vissa spelare som hade svårare att komma till Sofia än andra. Vi behöver ju inte nämna dessa vid namn men det var 3 tjejer från Göteborg och ingen av dem spelar i +50 klassen eller är syster till Claes Nordin. För enkelhetens skull kan vi benämna dessa som G, J och K. Det hela började med att J efter 5 minuters taxiresa upptäcker att hon och passet är med men inte biljetterna.
De som har sett sällskapsresan vet ju att det är de 3 P:ena som man ska hålla koll på: Pass, P-piller och Piljetter (och Pengar är ju heller inte fel...)

Vid framkomst till Landvetter hann bara två av de tre personerna checka in sedan stängdes gaten.
Personalen backade transportbandet och spottade tillbaks de två resväskorna som redan var vägda och lappade! Diskussion och kalabalik uppstår. Flygbolaget fixar en ny resväg åt våra resenärer. Flyg till Köpenhamn för vidare transport till Budapest och därifrån till Sofia.

Nästa problem uppstår när flyget till Köpenhamn blir försenat och våra tjejer missar flyget igen. Detta trots en rusch i bästa Carl Lewis-stil från ena änden av Kastrup till den andra, och där folk på terminalen bara kan ha sett fartränderna (och svettstänket) efter dem, och trots att flygvärdinnan på Köpenhamnsplanet FÖRSÄÄÄKRAT att planet skulle vänta, när tjejerna bad om att få gå allra först av planet, vilket de inte fick! Nu såg de genom den låsta gatedörren av glas Budapest-passagerarna gå in genom flygplansdörren, under tiden som tjejerna bankade, och fick kringliggande gatepersonal att ringa. Meeen efter ytterligare några minuter rullade Budapest-planet sakta ut på banan... Ny diskussion och kalabalik. Under tiden har vi övriga kommit fram till Sofia och undrar var tjejerna är. Får till slut tag i tjejerna då de sitter på Kastrup och lugnar sig med ett par "Gatorade".

De berättar att flygbolaget bokat om dem igen. Denna gång till Bryssel där de ska övernatta för att ta flyget till Sofia dagen efter och komma fram på onsdag eftermiddag.
Efter att ha rest en hel dag så har tjejerna snarare kommit längre bort från Sofia än de var vid resans start.

Vid framkomsten till Sofia har ni som hängt med så här långt förstått att eventuellt bagage naturligtvis inte kommer fram, med undantag av J:s bagage, som vid tjejernas ankomst till Sofia ligger och snurrar ensam på ett bagageband där det varit väskor från München(!!!) vilka ankommit ungefär en halvtimme före planet från Bryssel... Outgrundligt märkligt...!

Resten av bagaget kommer fram först drygt 2 dygn senare. Tag lärdom av detta och ha alltid med
skor samt racket i handbagaget -- vilket G & J faktiskt hade!

Bagagetrasslet hade emellertid det goda med sig att det var minimalt med tvätt när man sedemera kom hem -- fast kamraterna hade förståsss desto fler svettiga plagg... Och lite trassligt var det också att veta i vems overall man gick omkring, eftersom overallerna i princip fick ligga i en hög för "bättre behövande"...

Under tiden har coachen M kollat att de inte missar några matcher. Coachen för Tyskland kom bl a fram och frågade om vi kunde skjuta en tjejmatch till torsdag morgon eftersom en av deras spelare hade problem med flyget. M håller masken och går med "viss" tvekan med på detta önskemål. (Detta gjorde i alla fall att K vid ankomst hann gå över gatan till hallen och införskaffa ett par tjusiga jeansblå gymnastikskor till sitt EM-deltagande.)

Claes Nordin lämnar som planerat Göteborg ett dygn senare och lyckas med att komma fram 1 timme tidigare än tjejerna till Sofia.

Om ni trodde att eventuella resäventyr var slut med detta så tar ni fel. Vi skulle resa hem också... Vid biljettkontrollen i Sofia för ombordstigning på bussen ut till flyget så står Bröderna Brothers och strular med pass och biljetter. Broder S visar sin biljett och släpps igenom, broder R visar fram sin biljett. Det är dock ett problem, den biljetten är för sträckan Frankfurt-Stockholm. Febril genomsökningsaktivitet uppstår. Broder R hade ju visat upp biljetten vid passkontrollen. Vart hade den nu tagit vägen?

Flygpersonalen försöker få iväg oss alla till planet och lämna broder R. Detta är naturligtvis något vi inte kunde ställa upp på. När det såg som mest kritiskt
så säger Broder S som står i bussen för transport till planet:
"Vad är det här för biljett? Denna är ju inte min."
....... Say no more.


En annan spelare eftersvettades och fyllde på sina vätskedepåer efter avslutad final och påmindes av sina lagkamrater att han borde komma med i taxin för flyget går om en timme. Denna spelare var vid detta tillfälle ännu inte duschad och ombytt. Efter en stark spurt så lyckades denna spelare komma med till flyplatsen och där omboka sin "absolut EJ ombokningsbara" till dagen efter. Snabb taxi tillbaka till hallen för fortsatt balansering av depåer.

Den här resan måste också ha något slags rekord eftersom hela 4 deltagare av 13 lyckades med konststycket att få sina ej ombokningsbara biljetter ombokade. J hade vid hemkomsten hela 14 boardingcards -- visserligen några oanvända, men ändå...
Avslutande bagagehistoria: Ewa lyckas nästan med konststycket att bli av med handbagaget(!) sträckan München--Göteborg. Hon hade ju inte fått varit med och strulat på nervägen, så det var väl inte mer än rättvist att flygplanspersonalen lyckades "tappa bort" hennes handbagageväska. Planet var så litet att personer med lite större handbagage hade blivit beordrade att lämna detta i en liten vagn som följde med i planets bagagerum. Vid framkomsten till Göteborg var väskan spårlöst försvunnen -- återfanns dock efter en stunds rundkrypning i bagagerummet...

Vi är alla tillbaka i Sverige nu, tror och hoppas vi.

Jo, vi spelade också...

Nu till själva spelet. Vad det gäller medaljerna så gick det både bättre och sämre än förra gången (1 guld, 1brons). Vi fick fler medaljer (3 st.) men dock inget guld. Silvermedaljör blev i herrdubbel +40 Claes Nordin i par med Jesper Helledie, Danmark. Higman/Roebuck från England blev för svåra och de vann finalen med 15-6, 17-15.

Stig Eriksson tog hem bronsmedaljen i herrsingel +55. Stig spelade strålade och förlorade en stenhård semifinal till en toppseedad tysk, Günther Kreuder, med 15-13, 15-12 efter att ha haft greppet i båda seten men tappat. Tysken förlorade i finalen en ännu hårdare match till Dave Eddy, England.

Den tredje medaljen tog
damdubbel +45 med Ewa Carlander/Gunnel Bengtsson. De förlorade mot det engelska paret Davidsson/Hurst i en match där vi vet att våra tjejer kan bättre. Lite tråkigt var att ett danskt damdubbelpar fick plötsligt hjärnsläpp och släppte till ett tredjeset i finalen, vilket gjorde att allt drog ut på tiden, så tjejerna fick gå och hämta sina medaljer i sekretariatet istället för att vara med på prisceremonien och stå på pallen!

I övrigt hade vi fler kvartsfinaler än förra gången:

I singel +45 hade vi Sören, Peter och Gunnel men alla råkade på ett för övermäktigt motstånd.

I damsingel +50 var det nära ytterligare medalj när Ewa kämpade vilt mot en tyska men fick ge sig i en 3-setare.

Jeanette Sandström/Kerstin Kristoffersson, damdubbel +40, fick ge sig mot danskarna Lynch/Koldsoe efter 2 set efter att ha haft greppet med 14-9 i första set och sura 13 i andra!

Kerstin fick också i par med Krister Forsgren i mixeddubbel +40 ge sig i 2 set även denna gång mot Lynch men nu i par med Lund från Danmark.

Peter Brandt/ Gunnel Bengtsson fick också ge sig i kvarten mot ett engelskt par, Purton/Crossley, i mixeddubbel +45.

Slutligen i mixeddubbel +50 spelade Ewa Carlander i par med Christian Hansen, Danmark. De mötte de slutliga segrarna från England, Cocker/Bartlett, som vann i raka set.

I övrigt kan noteras följande att

Robert Persson verkligen hade greppet i herrsingel +50 i 1:a set innan nerverna tog över mot en rutinerad och välspelad tysk, Horst Klos.

Peter Brandt/Hans Duvinger i herrdubbel +40 förlorade i 3 set mot seedade danskarna Madsen/Meinicke i åttondelsfinalen.

Sören Molin/Christer Forsgren hade en grymt hård 3-setare mot danskar i herrdubbel +45.

Kjell Almgren inledde med snygg vinst i herrsingel +40 mot en ryss innan spelet låste sig i nästa omgång.

Samma sak hände i herrdubbel +40 i par med Michael Schwarcz. Först en snygg vinst mot ett par ryssar och sedan en lektion från de blivande vinnarna från England i åttondelen.

Ni som vill veta detaljresultat -- Länk till EBU 29 maj 01

Utanför hallen...

Sofia som stad var dock ingen hit. Som tur var bodde vi på ett bra hotell rekommenderat av Claes. Vårt hotell var bättre samt att det kostade mindre än det hotell som arrangörerna ville att vi skulle bo på. Just det faktum att vi arrangerade vårt boende på egen hand var något som inte bemöttes av något större jubel från arrangörerna eftersom de då inte kunde plocka hem någon provision för oss. Efter diverse mail fram och tillbaka så fick vi arrangörerna att acceptera vårt boende men vi fick inte åka med något av de officiella transporterna. Men vem bryr sig om detta när 20-minuters taxiresa från hotellet till arenan kostar 18-25 kr delat på 3 eller 4 personer.

Mot nya fräscha mål...

För er som inte var med är dags att börja förbereda sig!

EM går nästa gång redan nästa år (maj 2002),
i en förstad till Düsseldorf, Tyskland.

Anledningen till detta är att man ändrar intervallen från att varje ojämna år till jämna år, dvs 2002, 2004 osv. Dessutom pågår det ett arbete för att ha ett första Veteran-VM 2003. Vad vi vet nu har 2 orter anmält sitt intresse. Dessa är Sofia, Bulgarien och Melbourne, Australien.

Micke: Personligen så tror jag att om England eller Danmark skulle visa intresse så är det där det hamnar.
Gunnel: Om Sofia "vinner" kampen -- medtag egen dusch... omklädningsrummen var inga höjdare...

Vid tangenterna hamrades med två ömma pekfingrar
Michael Schwarcz
...och med lite tillägg av Gunnel

PS!
Maila mig gärna bra foton så kan jag göra en litet kompletterande fotoalbum här.
Jag vill ha fotona som färdiga datafiler -- kan ni inte scanna själva så kanske ni kan övertala Michael eller någon kompis. (Ni har väl kompisar?)

 

Till början på badmintonsidorna     /    Tillbaka till Gunnels startsida