KRHTH 2002

En lite resedagbok från vår resa till KRHTH

FRE
Då var man på väg! Nu har jag allt med (hoppas det i alla fall). Men det är väl så att jag glömt något :-)

LÖR
Vaknade lite lagom så där. Vi gick ner till Uppsala centrum och tittade efter ett par sandaler, mycket smartare än att ha både tofflor & skor!
  Sen lite mat: Vitlök & fetaost fyllda lövbiffar med en tunn skiva Italiensk skinka runt vitlöken och fetaosten.
   Vid 1530 bar det av till Arlanda, incheckning, lite glassköp i Sky City, sen genom metalldetektorer och sånt till vänthallen med alla gejtarna. Efter en liten fika var det dags att borda (nästan som sista ;-) personer) Taxade ut sedan WOW vilken acceleration! Och "Up and away!" på väg till Xania, Kreta.
   Planet var inte lika stort som det vi flög till Houston med! Det känndes verkligen när vi accelererade och lyfte, och man hade en helt annan närhet till flygplanet och medpassagerare. Så att det var trångt var kanske ingen så oväntat för er läsare.
Men det var inte så tokig mat, fast det är ju inte mer än en liten för-för-rätt i storleksordningen!
Och tyvärr var det mörker under hela resan så man såg inte så mycket av Europa, och framför allt skulle jag vilja ha sett hur det så såg ut när vi närmade oss Kreta och Xania med flygplats, som förresten även är en militär flygplats.
   Efter transfer i den underbart varma natten, incheckning på lägenhetshotellet, blev det en liten promenad på stranden.

SÖN
   Frukost hos det som skulle visa sig bli vårt stammfrukost ställe, ett litet "bakery". Standard frukosten var Angliko proino me tsai, för min del och ett stort glas nypressad apelsinjuice med en toast för flickvännen. Sedan bar det narturligtvis av till stranden för bad. Tyvärr så var det rätt stora vågor dom tre första dagarna vi badade, så det var inte så att man kunde ligga och njuta av det trots allt helt underbart varma vattnet, cirka 25-27 grader om jag får gissa (även dessa dagar när det var riktigt stora vågor).
Och så hade vi en strand precis nedanför vårt hotell som inte var alldeles för lång-grunt, dessutom innehöll den ganska mycket klipphällar innan man komm ut på sandbotten. Inte så att det var massor vassa berg, men det var sten och en en liten förjupning som gjorde att det inte var helt lätt att ta sig ner och ut i vattnet, fast vi hittade bättre stränder vart efter dagarna gick efter några förklarnde ord vid lunchen samma dag.
   Den intog vi på en taverna lite närmre "centrala" delarna av Agia Marina. Och, som det skulle visa sig under hela semestern, så blev kretensarna extra trevliga och gästvänliga när dom upptäcker att flickvännen pratar flytande grekiska sedan barnsben.
Så när vi satt oss och beställt, började ägaren att prata med henne, fråga hur det kom sig att hon pratade så bra grekiska, vart släkten var från osv. Sen kom frågan om jag gillade, Oszo, Raki eller deras egna hembrända Raki som var ännu starkare. Efter som jag inte smakat kom det fram tre flaskor med ovanstånde innehåll och små glas. Och jag kan väl säga att ingen av flaskorna hade innehållit ovannämda drycker innan dom nu hade fyllts med dom.
Oszo var Ok, Raki smakade som dålig whiskey, och den "hembrända" Rakin ännu-värr. Raki förresten fick jag reda på hur man tillverkade under vår chartrade utflyckt till Knossos, se nedan för den.
   Sen var det dags att börja annanma den mycket trevliga och nödvändiga vanan att sova lite siesta på dagen, oftast mellan säg klockan 13 och 17-18.
Sen bar det av till stranden för lite eftermiddasbad i vågorna.
   Middagen intog vi på en mysig restaruran en bit bort på Platanias huvudgata, Tyvärr var inte servitörerna på sitt allra gladaste hummör denna kväll så det var lite minus. Men maten var, som nästan all den grekiska maten, helt suvverän. Fler små rätter att dela på och doppa sitt bröd i och så hade vi suflaki till också. Till det var det lemonad och vatten. Det gick åt massor med vatten de två-tre första dagarna.
   Efter middagen gick vi ner till stranden och tog en, visade det sig, lång strand-promenad hem till hotellet. Var ett sånt där heltrevligt semester natts väder, varmt, lite högre luftfuktighet och massor med sekador och andra djur som sjunger. Sen var det ner i sängen för välförkänt sömn.

MÅN
Frukosten intogs på "vårt" bakery, denna gång återigen Angliko proino me tsae. En himla mättande kombination får man medge, undrar om man inte kan ta som tration att äta sån på helgerna när man är hemma??!!
    Resten av dagen bestod av bad, sol och mer bad. Fast denna gång gick vi mer öster ut, utmed stranden och letade reda på en strand somborde var mer lång-grund och inte bestod av berg någon meter ut i vattnet. Och vi hittade den också. Badandet blev nu helt annorlunda, när senare i veckan vågorna blev lägre så var det fantastiskt skönt att bara ligga på rygg och plaska. Och liksom bara gunga med havets rytm.
   Lunchen intogs, sova, promenad,
   Efter att ha spenderat dagen på ett så trevligt sett så gjordet vi iordning oss och gick till Platanias för att se om vi kunde hitta ett trevligt ställe i kväll med. Och visst gjorde vi det, en lite taverna som låg upp på sidan av höjderna som Plantanias klättrar på. Till den underbart goda maten som bestod av [grillspeltt], diverse doppsåser och bröd, drack vi ett fin fint vitt vin som tyvärr inter var Kretensiskt, men dock Grekiskt. Det köpte vi senare med oss hem en flaska av., sova.

TIS
Frukost på rummet, buss till Chania, turistande, lunch, buss tillbaka, badande, "fast-food" middag, yougurt kladd :-), sova.

ONS
Tidig uppgång, frukost på rummet, sen med chartrad buss till Knossos. :O) Vår bussguide som skulle prata engelska pratar en så dålig engelska att man inte förstår vad det är hon vill förklar, t ex vilka byar och vilka intressanta platser vi passerar på vägen till Knossos. Och vet i fasen hur dom lyckas med inte en enda trafik olycka såg man, men vägen var bra smal ibland och det var ordentligt brant utmed vägkanten imellanåt. Utmed vägarna ser man flera små lådor på stolpar som är små "shrines" för att det inte ska eller för att det hade hänt en trafikolycka på den platesen. Fick aldrig riktigt klart för mig vilket det var. Men iaf, efter en ganska lång, men som tur var inte så varm resa i den luftkonditionerade bussen kom vi fram. Det var en riktig turist plats, fullt med folk, men vad kan man igentligen förvänta sig av en plats som är så vitt känd genom historien. Knossos - Minoernas största stad. Och den plats där den legendariska labyrinten med Minotauren skulle finnas, men som sagt det var med en legend. Det man menade när man säger labyrint är inte det som vi skulle se som en labyrint utan det att det fanns massor med korridorer och rum i detta palats, administrativa centrum och religösa byggnad. Det var nämligen så att det palatset var inte bara ett palats för regenten utan också den plats där det Minoiska riket hade sin administrativa och religösa centrum. Detta fick vi veta av den mycket pålästa och engelskt-talande guide vi fick där i Knossos. Det var en mycket häftig upplevelse att få beträda så väldigt välkänd historisk mark och byggnad. Och inte blev det ju sämre av att det hus där den engelske arkeologen Lord Evans bodde i under sina utgrävningar andvändes som de tyska occupations styrkornas huvudkvarter undet occupationen av Kreta, under andra världskriget. Tyvärr missade vi själva att besöka detta hus. Men vi träffade istället vänner till flickvännens mamma. Också såna greker/kretensare som har flyttat till sverige. Huset dom hade låg i en liten by bara två stenkast från templet, och flera av den släkten drev sovenir och taverna rörelse utanför Knossos. Det var ett supertrevligt litet hus, tydligen ett gamlalt vinodlar hus, för det fanns inbyggda utrymmen och utrustning för att strampa druvor och samla upp druvsaften osv. Mycket koolt. Dessutom hade dom egna druvrankor, mandarin-, citrusä- och fikon-träd. Ett sånt ställe skulle man nästan kunna tänka sig, lite närmre vattnet bara.. Efter en trevlig lunch hos vännerna var det dags att ta sig ner till Iraklon med lokalbussen, för att möta den chartrade bussen vid det stora(?) muséet. Vi hade ju trots allt betalat nästan 50€ för bussturen. Vi han, på grund av besöket hos vännerna, inte att vandra runt i Iraklon, men vännerna påstod att det inte var någon större förlust, Iraklon var tydligen en väldigt "ful" och modern stad, inte så där mysigt trevligt som Xania är. Tyvärr så fick jag ordentligt magknip och huvudvärk under dagen och var inte riktigt i form när vi anlände till Iraklon.

^ Tè tôppen dô! ^