Bravikenanläggningen.

Pappersbruket Braviken planerades,projekterades,upphandlades och byggdes åren 1975-1977.

Anläggningen togs i drift enligt planerna i april 1977.

Dessförinnan hade en flerårig förundersökning av förutsättningarna genomförts av central stab teknik.

Efter att styrelsen godkänt en projektstart bildades en projektgrupp tillsatt av VD Karl-Erik Önnesjö.

Projektgruppen skulle ledas av chefen för central stab teknik Sigurd Lundberg.

Nio delprojektledare tillsattes.

Alla delprojektledarna hade mångårig erfarenhet från tidigare stora projekt inom Holmens Bruk och var därför lämpade att leda konsulterna till önskad teknik inom respektive ansvarsområde.

Den totala kostnaden för projektet belöpte sig till 660 miljoner kronor jämfört med budgeterat 550 miljoner.

En motsvarande anläggning skulle idag 2012 kosta c:a 7-8 miljarder kronor.

Efter 1:a etappen har ytterligare två pappersmaskiner installerats i anläggningen

I den planerade totalutbyggnaden räknades med totalt fyra pappersmaskiner..

Invigningen med konungen  Här,klicka sedan på bild
Invigningen med Projektledare och delprojektledare Här,klicka bild

Anläggningen skulle byggas på jungfrulik mark på Malmölandet där mark införskaffats.
Detta innebar att ett omfattande bestånd av gamla ekar måste avverkas.
Eftersom processerna fordrade friskvatten kunde inte detta tas från Bråviken med bräckt vatten utan från Motala ström som ringlar sig genom Norrköpings stad.
Man byggde därför en tunnel,8 km lång,7.5 kvadratmeter stor, under staden och vidare ut till Malmölandet.
Tunneln skulle transportera friskvatten från Motala ström.

Ledningar för pappersmassa och avlopp grävdes också ner mellan gamla bruket i staden och Bravikenanläggningen.

Först producerades massa i den nya termomekaniska massafabriken i Braviken till maskinerna inne i staden så att avveckling av sliperiet där kunde ske.

Därefter startade massaproduktionen för nya pappersmaskinen i Braviken och pappersmaskinerna inne i staden kunde stoppas när också PM52 togs i drift 1983.

Projektledare: Sigurd Lundberg,   Stf: Holger Carlsson
Administrativ chef: Inger Lång med Sahra Sundin,Siv Hjertström,Kerstin Svanberg,Ulla Nordin,Katarina Djerf,Gun-Mari Lundström och Elisabeth Jansson.

Delprojekt:         Delprojektledare

1. Vedhantering och Termomekanisk massafabrik.           Göran Gros/P-O Johnsson 
2. Pappersmaskin och embalering                                     Olle Svensson    
3. Ångkraftcentral.                                                            Erik Sterning 
4. Elkraftförsörjning.                                                         Erik Lundquist 
5. Anslutning och fabriksområde.                                      Karl Göransson  
6. Verkstäder.                                                                   Tore Helander 
7. Yttre miljö.                                                                    P.O.Thorén 
8. Personal.                                                                       Torsten Sjölund
9. Anpassning av massaleverans Gamla bruket-Braviken:  Torsten Sundin 

Egna specialister i:

1. Byggnadsteknik. ( Karl Holm )
2. Processer.( Per Holmgren,Karl Holm,Torsten Simmons,Lars Pamen,Roland Frölund m.fl. )
3. Elkraft. ( Erik Lundquist,Torsten Sandberg )
4. Ångkraftcentral. ( Torsten Simmons )
5. Mekaniskt underhåll. (Tore Helander,Alf Nilsson )
6. El-och instrument. ( Erik Lundquist, Lars Munter )
7. Inre miljö.( KA Hellberg,Torsten Sjölund )
8. Samråd. ( Torsten Sjölund m.fl.)
9. Yttre miljö. ( Roland Frölund, P.O Thorén )
10. Inköp. ( Gunnar Minsjö )

Konsulter:

1. Huvudkonsult Jaakko Pöyry Finland.
2. Byggnadsfirman Skånska Cementgjuteriet.
3. Jacobsson och Widmark.
4. Svenska Maskinveken.
5. Ångpanneföreningen.
6. Defibraror Trading AB
7. AKA med Foxboro (Instrument).

Huvudleverantörer:

1. J M Voith GmbH (Pappersmaskin.)
2. AB Skånska Cementgjuteriet i samarbete med Armerad Betong. (Mark-och byggnadsarbeten.)
3. Defibrator Trading AB ( Massafabrik )
4. AB Svenska Maskinverken.( Ångcentral.)
5. AB Svenska Fläktfabriken. ( Process-och konfortventilation.)
6. AB Zander och Ingerström. (Avloppsvattenrening,pumpar.)
7. Mekantransport AB.( Transportörer vedhantering,Barkhanteringsutrustning,)
8. Rörsystem AB ( Rörmontage.)
9. Calor-Celsius AB.( Rörmontage och grovmontage maskineri.)
10. Hvilans Mekaniska Verkstads AB ( Traverser )
11. AB Concellpa ( Tankar o massatorn.)
12. MoDo Mekan/Vaplan.( Barktrumma.)
13. OY Wärtsilä AB. ( Rullembaleringsmaskin.)
14. Saab-Skania (NAF). (Reglerventiler,handventiler. )
15. ASEA AB (130 kV ställverk,130/10 kV transformatorer,10/0,5 kV transformatorer,sektionsdrift för pappersmaskin,kraft-och belysningsmontage,hög-och lågspänningsmotorer.
16. Apparatkemiska AB AKA med Foxboro.( Instrument och datorer.)
17. Elektriska AB AEG ( 10 KV ställverk,kontrollutrustning för 130/10 kV ställverk,kraft-och belysningsmontage.)
18. Statens Vattenfallsverk med AB Linjebyggnad ( 130 kV friledningar till Braviken,anslutna till stamlinjenätet.)
19. Affärsverken Norrköping. ( 10 kV tillfällig matning med transformator för byggarbetsplatsen.)

Projektplats var Malmö Gård ( gammal herrgård belägen nära byggarbetsplatsen ) där projektering och upphandling bedrevs och där såväl huvudprojektledare,projektledare som administration hade sina kontor.
Administrationen leddes av Inger Lång tillsammans med 7st sekreterare.

Det förtjänas att i alla projekt,och särskilt i detta stora projekt,omnämna den administrativa viktiga sammanhållande funktionen.

Enligt projektledaren kan det vara tveksamt om den matris som visade organisationen skulle vara vertikala kolumner ( för delprojektledarna ) eller horisontella rader för dels byggnader,dels el-instrument och systemteknik ( specialisterna ).Se matris Här

I verkligheten kom de horisontella specialisterna för dessa områden att fungera som egna delprojekt beträffande planering,projektering,upphandling,utförande och idrifttagning.

Det följande behandlar den del som låg under mitt ansvar dvs.elkraftförsörjning,elektroteknik,processtyrning och lyftanordningar.
Budgeterat anslag: 100 miljoner kronor.
Slutkostnad: 113 miljoner kronor.
Kostnader:
Elutrustning: 85.1 miljoner
Instrument och datorer: 14 miljoner
Lyftanordningar: 13.9 miljoner

Planeringen och projektarbetet bedrevs således med huvudkonsulten Jaakko Pöyry,Ångpanneföreningen,AKA mfl.för framtagning av erforderligt material till förfrågan och upphandlingsunderlag.

Upphandling i lämpligt stora teknikområden av dels för anläggningen gemensamma utrustningar såsom växelströmsmotorer,lyftanordningar,ventiler,mät-och reglerkomponenter liksom för vissa avdelningars speciella upphandlingar såsom drivmaskineri för pappersmaskinen,låg-och högspänningsställverk,transformatorer för hög-och lågspänning etc. utfördes med presumtiva leverantörer på Malmö gård.

Efter upphandlingarna startade den detaljerade projekteringen i samarbete med leverantörer och konsulter innan leverans och montagearbeten kunde påbörjas.

Sammanställning av kontrakt med leverantörer,övertagande,besiktning och ekonomisk kontroll. Här

och Här

För att höja säkerheten av Bravikens elenergiförsörjning anlitades AB Linjebyggnad i samarbete med Vattenfall att ansluta 2st 130 KV linjer till anläggningen från stamlinjenätet.

Från de inkommande friledningarna anslöts 130 KV kablar till 6st 40 MVA transformatorer nära högspänningsställverket för 10 KV.

Därifrån anslöts till 10 KV-ställverket varifrån det sedan distribuerades till alla inomhus 2MVA-transformatorer ute i de skilda anläggningarnas fördelningsutrymmen.

Principschema över högspänningsfördelningen Här

och övervakningsbild  av högspänningssystemet från kontrollrum ångcentral Här

För tekniken inom instrument- och dator-systemen innefattande processtyrningen,infördes ny teknik som bestod i att all övervakning och styrning av processerna skulle ske från centrala kontrollrum.

Till grund härför låg: Struktuering och projektering av styrsystem Här

Utan huvudprojektledarens förståelse för den nya föreslagna datortekniken för process-övervakning och styrning inom ansvarsområdet hade detta knappast kommit till stånd.
För att övertyga processansvariga om säkerheten i den nya tekniken försågs utrustningen delvis med back- up-utrustning av konventionell typ.

All uppstartning av elmotorer,såväl 10kV- som 500 V motorer och tillhörande funktioner för ventiler mm.,utfördes i form av gruppstarter i tidssekvens för att minimera de höga startströmmarna och därmed förhindra utlösning dvs stopp.
Man kunde alltså med endast en knapptryckning starta/stoppa ett flertal motorer i grupp.

Sektionsdriften dvs de motorer som drev de skilda sektionerna i pappersmaskinen levererades av ASEA.Reglerutrustningen härför blev utrustad med ny digital överordnad styrning av de strömriktare som drev likströmsmotorerna.Detta var en ny digital reglering som möjliggjorde noggrannare varvtalsreglering vilket var nödvändigt för att driva pappersmaskinens pappersbana i hastigheter omkring 25 meter per sekund.

För övervakning av sektionsdriftens funktion och som hjälp vid felsökning installerades en speciell övervakningsdator som kunde rapportera störningar i utrustningen.

ASEA-intervju Här    Här  och Här

För projektets kontroll och justeringar gentemot skilda elektriska montagefirmor i det omfattande elektriska arbetet anlitades Åke Eriksson från ÅF som under montagetiden dagligen var min högra hand.

Den enligt lag erforderliga elektriska besiktningen som var mycket omfattande och tidsmässigt krävande låg självfallet under ansvarsområdet.

Som hjälp att utföra denna kontroll anlitades två besiktningsmän från ÅF med Per Törnqvist som ansvarig.

All övervakning och styrning av processfunktioner via ställdon och regulatorer åstadkoms med datorövervakning och kontroll likaså från centrala kontrollrum.
Därutöver kunde analyser göras via datorsystemet liksom rapportutskrifter.

Från instrument-och datorfirman Foxboro via AKA anskaffades ett helt nytt datorsystem som i leveranshänseende var det andra systemet i världen.
Detta system användes i sin helhet för termomassafabriken men också för övervakning och kontroll av andra processer samt för elenergiövervakning av samtliga processer vilket utfördes från ångkraftcentralens kontrollrum.
Systemet utformades i nära samarbete mellan datorleverantör och leverantörer för hög- och lågspänning.
Mottrycksturbinen för ånga levererade också egengenererad elkraft till anläggningen för att reducera uttaget  från kraftlinjenätet.
Från ångcentralens kontrollrum kunde alltså förutom övervakning och reglering av ångcentralen med turbiner också elenergiövervakning av samtliga processer utföras liksom reglering av transformatorernas lindningsomkoppalre för spänningsreglering.

Exempel på övervakningsrapport Här

För att ge en uppfattning av eleffekt/elenergi-åtgång för Bravikenanläggningen,etapp1 kan nämnas att hushållsförbrukningen av el ( exkl. elvärme ) motsvarade en stad av Norrköpings storlek dvs c:a 120000 innevånare.eller c:a 75 MW i effekt motsvarande 630000 MWh vid 8400 timmars drift.

Eleffekt/elenergi vid nuvarande anläggning med tre pappersmaskiner är c:a 225 MW max. motsvarande närmare 2 TWh vid max drift eller c:a 1,3 % av Sveriges totala förbrukning dvs 150 TWh.