Läsandets hemligheter
(uppsats från ett Nationellt prov, författare: Goran Madura)
Varför läser vi? -kan man fråga sig. Varför läser vi, när vi kan sätta oss
framför TV-n och se en film i stället? Det är just det som är hemligheten i
själva läsningen.
Jag läser inte ofta eller mycket, fyra till fem böcker om året brukar det bli,
helt enkelt för att jag inte har tid. Då jag får tid över brukar inträffa oftast
på kvällar eller lördag och söndag eftermiddag. Jag gillar faktiskt att läsa,
jag njuter av det och därför läser jag oftast i sängen eller insvept i en filt
på soffan hemma. Varför just i sängen och på soffan? En enkel förklaring till
det är att jag brukar somna efter en halvtimme, men somnar jag inte, kan jag
läsa i timmar efter det. Mitt läsande brukar omfatta det mesta, från Stephen
King till William Shakespeare, för att få en inblick ide olika genrerna. Det
ger kunskap, underhållning, spänning, inspiration och verklighetsflykt. Ett
avancerat Kinder överraskning m.a.o.
Att kunna läsa på ett språk ger mycket, men att kunna läsa på flera språk ger
ännu mer. Själv kan jag två språk flytande, vilket också innebär att jag kan
läsa på två olika språk. Engelskan är inte inräknad. Genom att läsa på båda
språken, utökar jag mitt svenska ordförråd samtidigt som jag bevarar mitt modersmål.
Vissa påstår att det är onödigt att ödsla en massa tid på att läsa en bok när
man kan undvara ca två timmar och se filmen i stället. De har fel. I en film
finns nästan inget utrymme för ens egen fantasi, vilket gör att vi långsiktigt
riskerar att bli "dumma i huvudet". Faktum är att hjärnaktiviteten hos en människa,
när hon tittar på TV, är lägre än när hon sover. I en film utelämnas det mycket
och dessutom är man bunden till regissörens fantasi och teknikens under. När
man däremot läser en bok är det bara ens egen fantasi som sätter gränser för
upplevelsen.
Olof Lagerkrantz skriver i sin bok "Om konsten att läsa och skriva", 1985 om
hur en tysk forskare beskriver läsandets "mysterium". Han skriver så här: -
Läsandet är en arena där författaren och läsaren tillsammans uppför ett fantasiskådespel.
Det är inte blott författaren som är kreativ, utan också läsaren. I sin bok,
tar Olof Lagerkrantz också upp en kommentar från den polsk- engelske diktaren
Joseph Conrad. Conrad menar att om en bok är skriven till 50 procent av läsaren,
innebär det att boken blir bättre juh mer begåvad läsaren är.
Det krävs ingen raketforskare för att förstå att det är läsarens egen fantasi
som sätter stopp för upplevelsen vid läsning. Läsning ger inspiration och kunskap,
underhållning och spänning, avkoppling och verklighetsflykt, kanske inte på
allt på samma gång, men ändå.
Musikartisten Petter, han som hatade att läsa som liten, hämtar numera sin inspiration
från böckernas värld enligt honom själv i Dagens Nyheter 20.02.2000. Min f.d.
svensk-lärare M.M., efter att ha givit oss uppgifter att jobba med eller om
han bara sitter och vaktar då vi har prov, för att slippa se på oss hela tiden*,
tar han fram sin mörkblå bok och läser. Det är kanske hans sätt att fly den
gråa vardagen, eller kanske han läser den mest för underhållningssyfte.
Vad är då läsandets hemlighet? Själv har jag upptäckt att läsning gör mig först
och främst avslappnad, därför när jag känner mig lite stressad, försöker jag
få tag på någonting läsbart. Jag tror att läsning är någonting väldigt individuellt.
En bok kan betyda olika saker för olika människor. Människor upplever en bok
på olika sätt. Varje människa skapar sin egen bild av berättelsen, vad den än
handlar om. Det är kanske just det som är hemligheten med läsningen.
Omedelbart då vi börjar läsa, börjar visamtidigt skapa en värld i vår fantasi.
Två läsare av en och samma bok, kommer inte att uppleva boken på samma sätt.
Deras bilder av handlingen kommer att se helt skilda ut.
Läsandets hemligheter är troligtvis, som jag ser det, två till antalet. Den
första ligger i världen som vi kommer till då vi börjar läsa och den andra hittar
vi med all säkerhet i frågan varför vi läser. Svara på frågan "Varför läser
jag?" och "Vad är det för värld som jag kommer till då jag läser?" Då har du
svaret. Det enda problemet är att det du kommer fram till gäller inte för andra.