Det är trevligt med jul, det kan du inte förneka, men det är också skönt när man är tillbaka i vardagen igen. I kväll är det årets första partävling på klubben, och då du inte hållit i en kortlek på en hel månad kliar det redan i fingrarna. Bengt är i Finland och kommer inte hem förrän nästa vecka, men Ellen var ledig och ställde gärna upp. Under årens lopp har ni spelat från och till, men det var länge sedan senast.
Som väntat är Ellen på plats när du kommer, trots att också du är i god tid, så ni tar en kopp kaffe och pratar litet. Att bestämma system går fort: "Modern Standard rakt av" tycker Ellen, trots att hon vet att du och Bengt föredrar femkorts högfärg. I ärlighetens namn är du långt ifrån säker på att de fungerar bättre än de gamla fyrkortsöppningarna, även om många experter envisas med att hävda det.
Du berättar att du fick en bridgebok i julklapp av din dotter, Danny Kleinmans "365 Winning Bridge Tips". Kanske var du litet för bra för den målgrupp boken vände sig till, men den var trevligt skriven och där stod flera saker som du lagt på minnet. En var "regeln om de tre damerna" som säger att en hand som har tre eller fyra damer alltid skall sikta mot sang. Där fanns också en del smarta knep som du har tänkt diskutera med Bengt när han kommer hem.
Ni har precis avslutat kaffet när klubbens ordförande Åke tar sig ton och önskar alla medlemmarna ett Gott Nytt År. Sedan ger han ordet till tävlingsledaren Per, som berättar vilka bord ni skall börja vid.
Eftersom Ellen var ute så tidigt, har ni fått parnummer 1 och skall börja mot tävlingsledaren Per och hans partner, Rickard.
Du tar plats som Syd, precis som du brukar, och har fått en ganska bra hand:
7 5
E K 9 3
kn 3
E K 8 4 2
Ellen är giv och Öst-Väst är i zonen. Hon inleder med pass, precis som Rickard och så är det du.
5-4-2-2 är ingen balanserad fördelning, men det är tillåtet att göra undantag och öppna med 1 sang om styrkan är rätt. Och dina 15 hp ligger ju inom det tillåtna intervallet.
Tänker du göra det med den här handen?
Nej.
För det första har du inga damer, så Kleinmans regel kan inte tillämpas; ess och kungar gör sig ju bäst i färgspel. För det andra har du det mesta av din styrka i dina långa färger, vilket är en klar vink om att ett trumfkontrakt ofta är att föredra.
Om din hand i stället sett ut så här:
E kn
K 9 7 6
K 3
E 8 7 4 2
hade 1 sang varit OK. Då har du hönnörer i dina korta färger och kan betrakta handen som balanserad. Om sang skall spelas, är det dessutom en fördel att du är spelförare, för att skydda spadergaffeln och ruter kung.
Nej, 1 är rätt öppningsbud. Men det finns ett problem med det.
Vilket?
Att dina färger ligger dumt.
Om partnern svarar 1 kan du återbjuda 1, och svarar han 1 kan du höja. Men om han svarar 1, vad gör du då?
Du har då ett val mellan 2, 2 och 1 sang – men alla de buden har sina nackdelar.
2 är ett reversebud, som visar en stark öppningshand i och med att partnern tvingas upp till 3-tricksnivån om han vill preferera din öppningsfärg. Det är du i svagaste laget för.
2 visar normal öppningsstyrka, obalanserad fördelning och minst fem klöver. Det stämmer i och för sig, men om Ellen passar är det möjligt att det hade varit bättre att spela spader, hjärter eller sang.
1 sang visar 12-14 hp och jämn hand, vilket stämmer ganska väl. En nackdel är att din hand kan vara för bra för det. Ellen tror ju inte att ni har utmärkt spel för utgång om hon t.ex. har 4-3-3-3-fördelning med hjärter dam, ruter ess och klöver dam. Dessutom öppnar ni ju med 1 med de flesta 4-4-3-2-händer, så Ellen kommer aldrig att tro att du har fyra hjärter.
Vissa problem får man ta när de kommer, och det är ju inte säkert att du får ta ställning till ett 1-svar, så du behöver inte besluta dig för sitt återbud redan nu. Att 1 är rätt öppningsbud är dock klart.
Men nu händer något märkligt. Mycket av ditt funderande har kretsat kring hjärterfärgen, och när du bestämt dig för att bjuda 1 går handen till budlådan och plockar upp 1 i stället!
Det tar inte lång tid för Per att bjuda 1, och först då upptäcker du vad som hänt. Men du har varit med tillräckligt länge för att veta att du måste hålla masken. Att på något sätt antyda att du bjudit fel är inte tillåtet enligt bridgelagarna, och för resten var ditt val kanske inte så tokigt. Du har ju fyra bra hjärter, och skulle Ellen höja kan det säkert gå bra, även om ni spelar på 4-3.
Men så sker inte. I stället passar Ellen på nytt, och det gör Rickard också. Därmed har du en andra chans, när budgivningen inletts så här:
Syd
Väst
Nord
Öst
pass
pass
1
1
pass
pass
?
Vad bjuder du?
Pass.
Av dyrköpt erfarenhet vet du att det sällan är rätt att släppa motståndarna på 1-tricksnivån i partävling, men här finns flera saker som gör att du bör välja pass.
Det första är något som Danny Kleinman nämner i sin bok, nämligen att om du avgivit ett felaktigt eller tveksamt bud (eller gjort ett fingerfel, som i ditt fall), så skall du stå ditt kast och inte försöka rätta till det nästa gång. Anledningen är att partnern kommer att tolka ditt nya bud efter situationen.
Här är det möjligt att 2 kan gå bra på er ledd, men om du bjuder det är risken stor att Ellen prefererar hjärtern i tron att den är längre. Du bjöd trots allt den färgen först.
Funderar du på att upplysningsdubbla 1? Glöm det! Om Ellen bjuder 1 sang eller 2 kan det nog gå bra, men om hon svarar mera troliga 2 eller 2 finns inga garantier för att ni hamnat i rätt färg. Dubbelt hade dock varit acceptabelt om en av dina spader funnits i ruter. Då har du acceptabelt ruterstöd, och skulle Ellen välja att straffpassa, t.ex. med kung-knekt-tia femte i spader och ruter kung, kan det gå riktigt dyrt för motståndarna.
Kleinman nämner för övrigt en annan sak i sin bok, nämligen att "ett av de mest underskattade sätten att få poäng i partävling är spela försvar när motståndarna är i zonen". Anledningen är att straffarna då kostar 100 poäng styck. Kan ni gå hem i 1 sang eller 2 i lågfärg är redan en straff ett bättre resultat; och kan ni ta två straff slår ni alla delkontrakt.
Dessutom är det möjligt att ditt öppningsbud varit riktigt lyckat.
På vilket sätt då?
Om Ellen haft trekorts hjärter och en del poäng hade hon kunnat höja till 2. I och med att hon inte gjorde det, har hon antingen en dålig hand eller inte så många hjärter. I båda fallen är det säkert rätt att spela försvar.
Du passar därför och väntar på Ellens utspel. Föga överraskande är det en hjärter, åttan närmare bestämt. Detta är vad du kan se:
Utspel: 8
Rickard (Öst)
6 4
kn 6 5
K D 10 7 2
kn 6 5
Du (Syd)
7 5
E K 9 3
kn 3
E K 8 4 2
Var det rätt att passa på 1?
Det vet du inte ännu. Att bordet bara har två hackor i spader är ett gott tecken, för det betyder att Ellen ofta har fyra spader, och ju fler spader hon har desto färre klöver blir det över till henne.
Ni använder vanliga utspel, så åttan är antingen toppen-av-ingenting från två eller tre hackor, eller det lägsta från D-10-8. Med tanke på att Ellen inte höjde till 2, är det första alternativet det troligaste.
Du vinner utspelet med hjärter kung och ser fyran komma från Per. När du tar för hjärter ess lägger Per tian, medan Ellen lägger tvåan.
Vet du hur hjärtern sitter?
Ja. Ellen har inga fler hjärter.
De hjärter som saknas är sjuan och damen. Att Per har damen vet du, och om Ellen haft 8-7-2 i hjärter hade hon andra gången lagt sjuan, sin högsta kvarvarande hjärter, för att visa ett ursprungligen udda antal i färgen. När hon i stället lägger tvåan, vet du att hennes hjärter är slut.
Många par spelar ut det lägsta kortet från tre hackor mot trumfkontrakt, för att med ens berätta för partnern när de har en dubbelton alternativt trekortsfärg. Men gör man inte det, måste man andra gången lägga sitt högsta kort om man spelat ut från tre hackor.
Därmed vet du att du kan ge Ellen en hjärterstöld.
Skall du göra det direkt?
Ja. När du har ess-kung i en sidofärg brukar det vara bra att först lägga ner kungen för att visa var din ingång finns, men det finns flera skäl till att du inte skall göra det här.
Det första skälet är att Ellen efter stölden ganska säkert kommer att vända med klöver: dels därför att bordet ser ut som det gör, dels för att du med din vända kan be om klöver tillbaka. Och det andra skälet är att du kanske behöver två ingångar i klöver. Därför skall du inte använda dem i förtid.
Vilket kort vänder du med?
Hjärter tre.
När du ger partnern en stöld kan du samtidig göra en Lavinthal-markering för att berätta vilken färg du vill ha i vända. Principen är då enkel: lågt kort för lägsta färg, högt kort för högsta färg. Du vill ha klöver i retur och väljer därför hjärter tre.
Per bekänner med sjuan och Ellen stjäl med spader två.
Klöver tio kommer i retur, och när du tar för kungen bekänner Per med damen. Ni har tagit de första fyra sticken, och det finns nio stick kvar att spela om.
Rickard (Öst)
6 4
–
K D 10 7 2
kn 6
Du (Syd)
7 5
9
kn 3
E 8 4 2
Vad gör du nu?
Du vet att Per har en hjärter kvar, men du vet inte ifall han har någon klöver.
Därmed skall du vända med hjärter, så att Ellen får en andra stöld. Bordets trumfhackor är så låga, att Ellen med säkerhet kan stjäla högre än bordet.
Per bekänner med hjärter dam, Ellen stjäl med spader nio, och bordet sakar klöver sex. Så följer klöver fem. Du sticker bordets knekt och ser Per bekänna med trean.
Därmed återstår en enda klöver, nian.
Vem har den?
Per har klivit in med 1, visat sig ha fyra hjärter och har bekänt två gånger i klöver. Sannolikhetsmässigt är det troligt att Ellen har den sista klövern, men inte om du tittar närmare på det förra sticket.
Ellens första klöver var tian och hennes andra klöver var femman. Hon hade alltså antingen 10-9-5 eller 10-5 från början. Från båda kombinationerna vänder hon med tian, men med den första skall hon andra gången lägga nian – för att visa ett ursprungligen udda antal kort i färgen – medan hon med den andra kombinationen "tager hvad hon hafwer". Om Ellens andra klöver varit nian, hade du inte vetat vem som haft femman, men när hon andra gången spelade femman vet du att nian finns hos Per.
Därför fortsätter du med klöver och har nöjet se Ellen stjäla Pers klöver nio. Hon tar också för ruter ess, men sedan lägger Per upp en Royal Straight Flush i spader och begär resten.
Hela given:
9 8 3 2
8 2
E 9 8 5 4
10 5
E K D kn 10
6 4
D 10 7 4
kn 6 5
6
K D 10 7 2
D 9 3
kn 6 5
7 5
E K 9 3
kn 3
E K 8 4 2
"Vad hade du för konstig fördelning?" undrar Per och du får skamset erkänna att du tog fel i budlådan.
+200 på en delkontraktsbricka är toppbetonat, men för att ta så många stick krävdes hjärterutspel samt att du hushållade med dina ingångar på bästa sätt. Annars hade ni inte kunnat ta alla tre stölderna. Så ditt felaktiga öppningsbud blev oförtjänt bra belönat.
Samtidigt är du glad att du följde Kleinmans råd och inte försökte "rätta till" saker och ting med 2 i andra budronden. Då hade ni ju hamnat i 2 med bet.
Antag att korten suttit annorlunda och att du korrekt öppnat med 1. Efter pass från Per och 1 från Ellen har vi det där återbudsproblemet igen.
Vad bjuder du då?
2.
2 är ett överbud, så valet står mellan 1 sang och 2. Vi röstar för det sistnämnda eftersom det har en mer positiv klang än 1 sang. Att vi visar en ombjudbar färg betyder att partnern behöver mindre kort för att invitera till utgång, t.ex. med en höjning till 3, än om vi återbjuder 1 sang, som skulle kunna vara så litet 3-3-3-4 och 12 hp.
Att tänka på
5-4-2-2 är ingen sangfördelning. Därför bör du öppna med 1 trick i din femkortsfärg även om du har 15-17 hp. Undantaget är om du har stor styrka i dina korta färger och femkortsfärgen är en lågfärg.
Om du öppnar med 1 trick i lågfärg och efter partnerns 1-över-1 bjuder en färg på 2-tricksnivån som är högre än öppningsfärgen är det ett s.k. reversebud (du bjuder färgerna i "omvänd" ordning), som visar en stark öppningshand, åtminstone 16-17 hp.
Om du har 5-4-2-2-fördelning och för liten styrka för ett reversebud står ditt val mellan ett ombud av öppningsfärgen och 1 sang. Bjud då sang om du har minimal styrka, men bjud om din färg med tillägg. Färgbudet har en mer positiv klang än 1 sang.
När du har många damer är det ofta bra att spela sang. När du har många ess och kungar är det ofta bra att spela med en trumf.
När du har avgivit ett tveksamt bud (eller ett rent felaktigt), är det oftast dumt att försöka "rätta till" det nästa gång. Partnern kommer ju aldrig att förstå vad du har, eftersom han utgår från att ditt förra bud var korrekt. Bättre är att i stället stå ditt kast och hoppas att ditt val var korrekt.
När du upptäcker för sent att du tagit fel bud i budlådan, säger bridgelagarna att du inte på något sätt får antyda att du gjort det. Inga suckanden och stön, eller huvudskakningar, med andra ord.
I partävling har zonerna stor betydelse på delkontraktsbrickorna. Ofta får man bra resultat på att spela försvar när motståndarna är i zonen, även om kontraktet är odubblat, eftersom +100 slår +90 och +200 slår alla delkontrakt.
När du öppnat budgivningen, näste man kliver in, och det budet passas fram till dig är dubbelt en upplysningsdubbling med stöd i alla objudna färger. Du bör också ha hygglig defensivstyrka ifall partnern straffpassar.
När du ger partnern en stöld kan du samtidigt göra en Lavinthal-markering för vilken färg du vill ha i vända: lågt kort för lägsta sidofärg, högt kort för högsta sidofärg.
När du kommer in och har ess-kung i en sidofärg är det ofta klokt att lägga ner kungen för att få en markering och visa var du har din ingång. Men om du behöver komma in flera gånger kan det vara bättre att spara honnörerna tills de bättre behövs.
Om du spelar ut, eller vänder med, det högsta kortet från en trekortsfärg skall du nästa gång lägga det högsta kort du har kvar, som en längdmarkering av din ursprungliga längd. Om ett lågt kort kommer andra gången, skall partnern vet att du inte har fler kort i färgen.
7 5
E K 9 3
kn 3
E K 8 4 2
5-4-2-2 är ingen sangfördelning. Därför bör du öppna med 1 trick i din femkortsfärg även om du har 15-17 hp. Undantaget är om du har stor styrka i dina korta färger och femkortsfärgen är en lågfärg.
