I västerländsk ockultism finns en utbredd tradition som kallas "Esséerteorin". I huvudsak går den ut på att det existerar en hemlig vishet, som av Gud förmedlats till vissa utvalda, upplysta människor. Ofta anges kung Salomo som den förste av dessa. Från honom skulle hemligheterna ha förts vidare via Gamla Testamentets profeter till Esséerna, en judisk sekt som på Jesu tid fanns i området kring Döda havet. (Esséerna är den grupp som skrev de s.k. Dödahavsrullarna från Qumran. Tack vare fynden av dessa manuskript vet vi idag mycket mer om esséerna än man gjorde på 17- och 1800-talen, då den huvudsakliga källan till upplysningar om esséerna var den antike historikern Josefus.)
Enligt teorin skulle Jesus ha blivit undervisad av esséer (bland
annat påstås att det inte alls var Mose och Elia som visade
sig på förklaringsberget, utan två essénska präster).
Jesus förmedlade sedan hemligheterna till lärjungarna Petrus,
Jakob och Johannes. Efter Jesu himmelsfärd grundade Johannes en hemlig
orden i Efesos, det s.k. Efesiska förbundet, där hemligheterna
bevarades. Från detta kom hemligheterna på medeltiden att övergå
till Tempelherreorden. När denna orden krossades av franske kungen
Filip och påven år 1307, gömde sig de överlevande
tempelherrarna men fortsatte i hemlighet med sin verksamhet.
En rad olika esoteriska samfund har gjort anspråk på att vara
den äkta, i hemlighet överlevande Tempelherreorden. Varken esséerteorin
eller tanken på en i hemlighet överlevande tempelherreorden är
några frimureriska påfund. Esséerteorin är en produkt av gnostiska tankeriktningar,
vars huvudidé är att människan vinner frälsning genom
att skaffa sig "högre kunskaper", varigenom hon inser sin
egen gudomliga natur och kan frigöra sig från materien. De högre
kunskaperna är hemliga och meddelas bara dem som nått tillräckligt långt på sin utveckling till andliga människor.
Detta strider mot flera av kristendomens grunder, inte minst den att Gud
har skapat både människorna och materien; därför är
materien inte ond. Frälsning i kristen tro är inte en fråga
om att nå en mystisk "kunskap" utan om att tro på
Jesus Kristus, den uppståndne frälsaren. Vidare strider själva
tanken på en förborgad, hemlig uppenbarelse mot Bibelns ord.
Kristus säger själv att han inte har undervisat i hemlighet, utan
öppet för alla. Är man kristen kan man därför inte
tro att man i ett ordenssällskap skulle kunna bli invigd i uppenbarade
hemligheter, sanningar eller läror, som inte står att finna i
Bibeln.
När det svenska frimureriets höggrader utvecklades under Karl
XIII, fanns tyvärr några scharlataner av gnostisk typ i kretsen kring kungen. Gugomo och Plommenfeldt hette de mest kända. Därigenom
kom delar av esséerteorin in i det svenska frimureriets högsta grader. De gnostiska tankarna var knappast synliga i ritualerna, men fanns med som bakgrund i de s.k. "spörsmålsböckerna".
Att detta kunde ske beror säkerligen på den tidsanda som rådde
när systemet utformades. Det var rationalismens tidevarv och samtidigt
esoterikens. Dessutom visste man på den tiden väsentligt mindre
om esséerna än vi gör idag;
det var därför lätt att sätta tro till allehanda fantastiska
påståenden om dem.
Numera är man inom Svenska Frimurare Orden medveten om att esséerteorin
är ohistorisk, och innehåller kristendomsfrämmande, gnostiska
idéer. Jag är själv inte med i de sammanhang där man hanterar
sådana frågor, men jag har i alla fall fått klart för
mig att man numera dels arbetar på att reformera bort så mycket
som möjligt av det gnostiska materialet, dels inte betraktar eller framställer
legenden som historisk sanning. "Spörsmålsböckerna"
har förpassats till arkiven och ingår inte längre i det skriftliga
material som en frimurare förväntas läsa. I fråga om att
frimureriet skulle härstamma från tempelherrarna säger man klart
att detta inte är historiskt sant.