Här ska vi minnas en del av vår barndoms dofter.
Jag brukar berömma de stora författarna för deras förmåga att beskriva känslor, platser, dofter och händelser på ett sätt, som får läsaren att leva sig in i berättelsen. Man ser framför sig, som på en film i sitt innersta, allt man läser. Jag gör mina tappra försök, att göra samma sak, men lyckas nog inte lika bra (ler). Nu ska jag alla fall förmedla er lite om dofter. Ja, det kanske kan låta konstigt, men nog har vi vissa doftminnen, som vi bär med oss genom livet. Om du sluter ögonen och tänker tillbaka på någon händelse t.ex. mammas bullbak. Då kan du riktigt känna doften av kardemumma och nästan höra hur det sprakar i vedspisen. Eller om du känner en doft av nybakade bullar, då kan ett minne dyka upp från din barndoms kök och hur du dricker mjölk och äter nygräddade bullar. Är det inte så?*** *** *** *** *** *** *** ***
Första doften jag ska beskriva är lukter i källaren. Då jag gick ner dit, för att hämta ved, så luktade det av många olika saker. Veden luktade och i vedboden var det jordgolv, även det luktade på ett särskilt sätt. I källaren luktade det unket eller instängt. Där fanns också matförråd och som jag minns den lukten, så var det en blandning av trä och jord. Jorddoften kunde komma från potatisbingen och trälukten var ju förstås matförrådets byggmaterial. Det var en aning obehagligt att gå ner i källaren, men varför det var så, kunde jag nog inte riktigt förklara.*** *** *** *** *** *** *** ***
Då jag kommer in i ett konditori, kan jag ofta tänka: "Åh, det luktar pappa!" Min pappa var nämligen konditor och det var en speciell doft, som satte sig i kläderna, håret o.s.v. Inte alltid, men ibland finns denna doft då jag kliver in i ett konditori. Jag märker den direkt.
*** *** *** *** *** *** *** ***
Alla dofter, som hör samman med julen, kan jag också lätt påminna mig. Den första lukten är av det obehagligare slaget … lukten av lutfisken som låg i blöt. Man köpte lutfisken torkad, den såg ut som ett hårt skinn. Denna torkade fisk skulle sedan läggas i lutlösning. Om man la den i blöt på "Anna-dagen", så blev den lagom klar till jul. Just den doften, av lutblandningen, var den jag tyckte var så äcklig. Den kändes ju inte hela tiden, men just då jag klev in genom dörren, kände jag den otäcka lukten. Sen vande sig näsan vid lukten. De mer trevliga dofterna var rena mattor, som luktade svagt av såpa, lukten från kålsoppan och pepparkaksdoften. Från julen finns många dofter, känslor och smakminnen.*** *** *** *** *** *** *** ***
På sommaren, då vi bodde på landet, kunde det ibland regna ordentligt en hel dag. Jag satt då inne i stugan och såg hur regnet strilade ner över fönsterrutorna. Om det var gråkallt och lite kyligt ute, eldade mamma i vedspisen och det blev imma på fönstren. Det var så varmt och gott inne. När sen regnet upphörde och jag klev ut, så var det en speciell doft där ute. Svårt att förklara, men det luktade klart och rent samt all växtlighet doftade starkare på något sätt.
*** *** *** *** *** *** *** ***
En del människor hade torrtoalett inomhus. Vi hade ju dass på gården. Doften jag minns från torrtoaletten var kalk. Man kalkade i toaletten, för att få bort lukten. Min lekkamrat hade just en sådan toalett och jag kommer ihåg att kalken var rosa till färgen. På tal om det, så var jag väldigt avundsjuk på min kamrat, som hade toalett inne. Mamma tyckte inte detsamma,det var bättre att ha lukten ute på gården, sa hon (vilket jag förstår idag).*** *** *** *** *** *** *** ***
Doften av surkål inne i vår garderob var inte trevlig. Grannarna i andra uppgången var tyskar och de brukade koka surkål. Detta kände vi svagt inne hos oss, men öppnade vi garderoben, så blev doften starkare. Den lukten gillade jag inte. Därför har jag aldrig velat smaka surkål, just med tanke på denna doft. Men jag har ätit denna kål sent i livet, efter de femtio, och det var ju inte så dumt alls.
*** *** *** *** *** *** *** ***
Violdoft, ja inte av blomman viol, utan av tabletterna, den gillar jag. Det får mig att minnas då jag gick till biografen på matiné. Nästan varje söndag, efter söndagsmiddagen, skulle vi barn gå på bio. Min bror och jag fick en krona var, biljetten kostade sjuttiofem öre och det blev då tjugofem öre kvar till godis. Jag köpte nästan alltid en ask violtabletter.*** *** *** *** *** *** *** ***
Då vi kom ut på landet första gången på våren, fanns i stugan en doft av instängd unkenhet. Det var lite gråkallt och ibland då mamma tände i spisen, kunde det först ryka in lite grann. Då luktade det av en speciell röklukt som blandades med den gråkalla unkna doften. När vi så flyttade ut, för att bo där hela sommaren, då minns jag doften från sängkläderna. Lakan och örngott tog vi ju med från stan, men madrassen och kuddarna hade legat i stugan hela vintern. Sängkläderna hade legat länge ute på vädring, men ändå fanns den här speciella doften kvar.
*** *** *** *** *** *** *** ***
Lukten av eter kommer jag mycket väl ihåg. Jag hade mycket ont i öronen då jag var barn och var då ett flertal gånger på lasarettet. På den tiden fanns inte penicillin att ge, utan de stack hål på varhärden. Jag minns masken de la över ansiktet och den starka lukten av eter, som de då droppade på masken, allt medan jag fick räkna tills jag somnade. Så vaknade jag till lagom då de höll på att linda om huvudet. Antingen lindades huvudet in eller så fick jag fetvadd och en stor svart öronlapp. Örat skulle sedan spolas varje dag. Usch ja, eterdoften var otäck!*** *** *** *** *** *** *** ***
Jag minns den speciella doften i Saluhallen. Den mest markanta lukten var av fisk. En hel del varor, som t.ex. kött, korv, ost och även blommor kunde också köpas där. Så det var dofter av olika slag, som blandades med den starkare fisklukten.
*** *** *** *** *** *** *** ***
Ännu en affär fanns det, som hade en speciell doft och av en mycket god doft. Det var "kaffe- magasinet". Jag minns två sådana butiker, en i hörnet av Köpmangatan-Rudamsgatan (mitt emot Snusmagasinet) och en bredvid Tunaboden (mitt emot Smörparken). I dessa affärer fanns stora kaffekvarnar och man kunde köpa kaffebönor i lös vikt och få dessa malda. Det fanns också kakao, the och dylikt. Ja, det var en härlig doft i dessa butiker.*** *** *** *** *** *** *** ***
Då min bror och jag var förkylda, med hosta eller ont i halsen, då smorde mamma in bröstet och ryggen med Vicksalva. Den doften var stark, uppfriskande, inte som mentol, utan något starkare på ett friskt sätt. Doften är svår att förklara, den bara finns där i minnet. Och alla, som själva känt den, minns den säkert. Burken var mörkblå och salvan var liksom genomskinlig med en svag ton av blått. Jag tror alla fall att det var så, det är vad som dyker upp i minnet.
*** *** *** *** *** *** *** ***
Cykelfärden från stan och ut till landet, var även den blandad med dofter. På gärdena luktade det på ett sätt och i stan på ett annat sätt. Då jag cyklade förbi Nyby Bruk var doften annor-lunda. Över "guppelbron" vid Nyby, luktade det på ett speciellt sätt av ån. Dofterna var också beroende av vilka tidpunkter man var ute och cyklade. Det var annorlunda sent på kvällen mot då vi cyklade mitt på dan.©Birgitta Magdic