Saklighet - Tvivel - Kommunikation

Frågande Pedagoger är ett nätverk av lärare och forskare. Vi vill gynna, finna och sprida metoder och idéer som stärker ifrågasättandet och det kritiska tänkandet i dagens utbildningar. Vi avser i första hand matematikintensiva ämnen i högre utbildning eftersom det är här vi har vår verksamhet och förstahandserfarenhet. Vi anser att stora bildningsvinster kan göras om ifrågasättande och kritiskt tänkande kan finna en mera framträdande plats i våra utbildningar.

Här är några huvudargument för detta:

1. Tvivel och ifrågasättande är centralt för den vetenskapliga processen och för vad vi kallar kunskap. Ifrågasättandet bör enbart av detta skäl ha en tydlig plats i utbildningarna.

2. Föreläsningarna och läroböcker har ofta formen av oemotsagda monologer. Detta är en pedagogik som är både ovetenskaplig och tråkig. Kritiskt ifrågasättande kan dra in studenter och elever i ämnets frågeställningar och väcka det egna ställningstagandet. Detta kan ge en mer spännande och engagerande utbildning, och mer varaktiga kunskaper.

3. Ifrågasättande tenderar att lyfta fram ämnets idéer, och inte bara dess språkliga formuleringar. Idéer kräver ständiga omformuleringar för att uttryckas och infångas.

4. Metaforer som modellerar ämnesmässiga fenomen med vardagliga fenomen kan spela viktiga initiala roller för kunskapserövrandet, men är idag inte så vanliga. Finn metaforerna!

5. Vi levererar ofta stora mängder med svar, men inte så många frågor. Ett svar har begränsad innebörd utan sin fråga. Finn frågorna!

6. Upprepade språkliga översättningar mellan fackterminologi och formuleringar i vardagsspråk kan innehålla idéinnehållet inom synhåll och samtidigt tydliggöra formelspråkets grammatik och effektivitet. Matematik är ett språk med mycket originell och oftast outtalad grammatik. Finn översättningarna!

7. Frågor från lärarhåll kan uppfattas som provocerande. Men välvalda ämnesprovokationer kan också utlösa stora mängder studentkreativitet och -aktivitet. Återfinn Sokrates!

8. Utbildningen blir mer varierad om det aktuella sakinnehållet också tillåts bestämma utbildningens former. Finn formerna!

9. Ifrågasättande dialoger och fokusering på sakfrågor har också ett demokratiskt värde. Att lyssna på alla individer, och låta argumentens sakinnehåll samt respekt för individen vara det enda som räknas, är human vetenskaplighet.

10. Den kanske mest grundläggande svårigheten till bättre utbildning är kulturskillnaden mellan lärarkollektivet och studentkollektivet. De två grupperna missförstår varandra och märker detta sällan, utom kanske i samband med examinationen. En del av utbildningsuppdraget är att studenterna ska tillägna sig delar av lärarkollektivets kultur. Detta kan väntas ske effektivare ju bättre lärarna har tillägnat sig studentkollektivets kultur. Finn förväntningarna!

11. Vetenskapen är en produkt av människor: all forskning liksom alla studier i ämnena utförs självklart av människor. Men verksamma människor är i princip helt osynliga i högskolornas material. Vi vill förbättra utbildningskvalitén genom att synliggöra mötet mellan människan och vetenskapens tankestrukturer, som exempelvis mötet mellan studenten och kursinnehållet. I detta avseende vill vi göra utbildningarna mer än humanistiska.

12. Slutligen frågar vi oss följande sällan hörda fråga: finns det litterära kvalitéer som har stor betydelse för fackläroböckers förmåga att fylla sin roll: att effektivt förmedla sitt sakinnehåll?

Vi menar att all utbildning bör kommunicera följande tre typer av frågor:

1. Kunskapsfrågor: ämnets innehåll (ämnesinsikt).
2. Formella frågor: ämnets fack- och formelspråk (förmåga att kommunicera).
3. Metodfrågor: människors verksamhet angående ämnet och dess språk (förmåga att arbeta).