|
Tisdag 28/10-03: Mensen kommer inte som den
skall. Vanligtvis är den väldigt regelbunden så jag blir glad och
hoppas att det betyder att jag är gravid. Vi bestämmer oss för att
vänta till på lördag och har inte mensen kommit då så skall vi göra
en graviditetstest.
**********
Lördag 1/11-03: Jag kliver upp tidigt på
morgonen och smiter in i badrummet för att göra en graviditetstest. Jag
går tillbaka till sovrummet och kryper ner med testet i handen och vi
tittar båda samtidigt på resultatet. Ett stort och tydligt plus syns på
testet vilket betyder att resultatet är positivt, vi är med barn!! Vi
börjar skratta och allt känns helt overkligt.
**********
Vecka 6: Jag
har värk i magen flera gånger om dagen. Känns lite som början till
mensvärk, men den är aldrig lika stark som min mensvärk brukar vara
(tack och lov för det).
Jag har blivit väldigt klumpig. Snubblar i trappor och kliver snett,
spiller ut glas och slinter med besticken när jag äter. Har också känt
av min dåliga balans mer än vanligt. Jag har också blivit lite virrig.
Är alltid så ordentlig och har koll på mina saker, men nu glömmer jag
saker och får vända mig om hela tiden för att se att jag inte lämnat
eller tappat något. Vilket inte är likt mig.
Trött känner jag mig också. Lägger mig gärna i soffan när jag kommer
hem från jobbet. Har faktiskt slumrat till framför datorn på jobbet ett
par gånger också.
Känner mig svullen om magen till och från och mina bröst ömmar en
aning.
I går (v5+5) började mitt illamående!! Det kommer när jag inte ätit på
ett tag. Så fort jag fått något i mig så känns det bättre. Jag är
glad att jag inte mått så dåligt så jag kräkts. Men det är ändå en
olustig känsla.
**********
Vecka 7: Känner
mig fortfarande väldigt trött på dagarna. Det märkliga är att på kvällen
när jag skall gå och lägga mig brukar jag bli pigg och ha svårt att
somna. Jag brukar i vanliga fall aldrig ha problem att somna. Det är som
jag har myror i brallan och kan inte ligga still (vilket min man inte
uppskattar särskilt).
Illamående har ökat en aning. Nu kan jag även känna mig illamående
fast jag ätit och när jag äter. Har också upptäckt att jag oftast
inte orkar äta upp all mat på lunchen. Jag tar lika mycket som jag
brukar, men när det är lite kvar så känner jag mig mätt och lite
illamående. Maten smakar inte heller lika gott som det brukar. Vilket känns
jätte trist. Jag brukar älska att äta frukost med naturell yoghurt,
rårörda lingon och hemgjord müsli, men nu sitter jag till slut och
petar i maten.
Magen känns uppblåst och jag tycker den känns väldigt hård längst
ner mot blygdbenet.
Brösten ömmar en del, men inte så farligt
**********
Vecka
8: Tröttheten
börjar avta och även illamåendet. Känns härligt!
Bröstvårtorna är väldigt ömma och känsliga.
Känner att det är bra att äta lite flera gånger under dagen. Magen är
ej som den brukar, den jobbar väldigt långsamt.
**********
Vecka
9: Trodde
att illamåendet var på väg att försvinna, men nu har jag börjat må sämre
på mornarna. Får koncentrera mig till tusen för att inte kräkas. Till
i morgon bitti skall jag ställa något på mitt sängbord som jag kan äta
innan jag går upp för att se om det känns bättre då. Jag har svårt
att få ner frukosten. Smörgås går inte alls på morgonen, den växer i
munnen. Jag äter endast filmjölk med müsli och en klick lingonsylt, men
det tar lång tid innan jag ätit färdigt. Äter väldigt långsamt.
På kvällarna mår jag bättre, men känner mig lite illamående innan
jag hinner få middagen färdig.
Under dagen äter jag något varje timme (frukt, skorpor och tuggummi) för
att hålla illamåendet borta.
Mina bröstvårtor är fortfarande väldigt ömma. I bland vaknar jag på
morgonen och har en otrolig värk i mina bröst. Har ibland också svårt
att ligga på sidan för då klämmer armen i hop brösten och det är
inte skönt.
Min trötthet kommer och går. Vissa dagar är jag helt färdig och somnar
nästan på jobbet och förstår inte hur jag skall kunna hålla ut tills
jag får gå hem. Andra dagar är jag inte alls trött.
Har ont i magen i bland som en svag mensvärk. Känner mig väldigt
svullen också och har gaser i magen (rapar ofta...vilket min man inte
uppskattar speciellt mycket!!).
**********
Vecka
10: Kräktes
för första gången i dag, första dagen i vecka 10. Usch trodde att jag
skulle slippa det. Tyckte att jag hade börjat känna mig bättre så jag
hade slutat äta något innan jag gick upp på morgonen, men nu skall jag
börja med det igen.
Vaknar ibland på natten och har ont i magen. Vaknar också på
morgonkvisten och är kissnödig, men i bland är det svårt att få ut något...kanske
har jag hållt mig för länge...?
Vi (min man och jag) har börjat simma på söndagar, det är en skön
stund för kroppen och knoppen. Det skall vi fortsätta med. Det är
faktiskt den enda motion jag får. Förutom promenaden från tunnelbanan
(5 min) de dagar jag åker kommunalt. Skulle kännas bra att få träna,
men jag orkar inte. Är så otroligt trött och så är det illamåendet.
Har tänkt ut att jag skall börja promenera och kanske göra lättare
styrketräningsövningar så fort illamåendet har gått över och jag får
mer ork.
**********
Vecka
11: Brösten
känns inte ömma och hårda längre. Bröstvårtorna är dock fortfarande
väldigt känsliga.
Illamåendet är det väldigt olika med. Vissa dagar mår jag illa på
morgonen och bättre på kvällen. Andra dagar är det tvärtom. Men det känns
ändå som om illamåendet håller på att gå över. Häromdagen åt jag
dock inte min sedvanliga hårdbrödbit i sängen innan jag gick upp och
det resulterade i att när jag nästan hade ätit klart min frukost var
jag tvungen att springa och kräkas på toaletten. Det var andra gången
jag kräktes sedan jag blev gravid. Denna gång kändes det inte så
jobbigt som första gången. Kände mig faktisk väldigt bra efteråt och
tvekade inte alls att gå till jobbet. Nu ser jag till att inte hoppa över
min sängmacka!
Tröttheten har nästan försvunnit helt, men jag känner mig ofta andfådd
då jag går upp för trappor.
Stressar jag eller blir uppjagad kan jag känna att jag får ont i magen
och att jag måste lugna ner mig och andas lugnt. Jag gör allt i ett
lugnare tempo, nästan omedvetet.
Det hårda precis ovanför blygdbenet känns nu större. Tycker att det
syns en liten mage. På kvällen är det tydligare, för då är magen
också uppsvälld av maten och gaser i magen (gissar jag). Börjar tycka
att mina byxor börjar strama i midjan och det känns obehagligt när jag
lutar magen mot handfatet när jag borstar tänderna. Nog är det något där
inne även om det fortfarande är svårt att riktigt förstå!
**********
Vecka 12: Känner
inga förändringar sedan förra veckan. Känns dock skönt att snart få
julledigt och ta det lite lugnt och gå härliga promenader. Känns som om
jag behöver lite motion och frisk luft efter dessa månader som jag
knappt rört på mig och knappt varit utomhus.
**********
Vecka
13: Julhelgen
var otroligt skön. Vi sov länge på mornarna och blev uppassade av min
mans moster och morbror. Satte oss alltid till dukat bord och åt mycket
och gott. Vi har tagit några långa promenader och njutit av den friska
luften. Denna vecka har jag nästan inte känt av illamåendet alls. Det
kanske är som det sägs att det brukar gå över vid den här tiden.
Jag har upptäckt att jag är väldigt känslig för sött. Har under
julen druckit läsk varje dag och ätit en hel del godis och det har fått
mig att åka jojo rejält mellan att vara pigg och dåsig.
**********
Vecka
14:
**********
Vecka
15: Illamåendet
har kommit tillbaka. Förmodligen eftersom jag börjat jobba igen och måste
gå upp tidigt på mornarna och göra saker på bestämda tider. Första
dagen på jobbet efter den långa ledigheten var jag tvungen att gå från
lunchbordet för att kräkas.
Nu har magen växt och jag kan inte ha vissa av mina byxor längre. Känns
härligt att det börjar synas, men man känner sig mer orörlig och värre
skall det väl bli antar jag.
Mina bröstvårtor har börjat värka extra mycket ibland. Det kommer och
går. Den ena bröstvårtan har växt mycket mer än den andra så det ser
lite roligt ut.
**********
Vecka
16: Jag
känner rörelser i magen, men är osäker på om det är lilla krabaten
eller om det är mina tarmar som rör på sig.
**********
Vecka
17: Magen
växer och jag kan i bland känna hur krabaten rör på sig därinne. Har
haft lite växtvärk i magen till och från.
Längtar till den 2/2 då vi skall på UL. Skall bli så kul att se
krabaten igen. Hoppas bara att allt ser bra ut.
v16+3 Första arbetsdagen utan illamående!! Jag förstod först inte vad
det var som kändes så annorlunda. Det var en konstig tomhetskänsla.
*********
Vecka
18: Vekar
inte vara av med illamåendet trots allt. Det går verkligen upp och ned.
Men det är mycket bättre än det varit tidigare iallafall.
Fortfarande har jag inte gått upp något i vikt.
Magen har börjat växa högre upp precis under brösten. Det kliar och
stramar där och jag har börjat smörja in mig.
Har inte känt bäbisen på några dagar och känner mig lite orolig.
Skall bli skönt att få gå på UL på måndag.
**********
Vecka
19: I
måndags var vi på UL. Det kändes skönt att få se att bäbisen mådde
bra. Den var otroligt aktiv där inne i magen och barnmorskan hade svårt
att få en bra bild av den. Barnmorskan undersökte allt noga och berättade
vad hon såg. Min man tyckte sig se att det var en kille, men jag förstår
inte hur han hann se det när den rörde på sig så mycket. Vi får väl
se när den kommer ut om han hade rätt. Vi fick tre bilder av vår bäbis
att ta med hem.
Barnmorskan mätte vår bäbis och beräknade födelsedatum till den 6
juli, alltså exakt det som jag själv räknat ut här på sidan och 2
dagar innan det datum jag fick vid första MVC-besöket.
**********
Vecka
20: I
går på jobbet kände jag riktiga sparkar för första gången! Det kändes
helt fantastiskt och jag blev full i skatt. På kvällen låg vi båda i sängen
och kände på magen och försökte känna vår lilla bäbis. Till slut
fick min man också känna att det var något som tryckte från insidan.
Det kändes jätte roligt!
Har nu "äntligen" gått upp 1 kilo. Jag har kunnat äta lite bättre
de senaste dagarna även om jag fortfarande känner av illamåendet. Så
det kanske beror på det, eller så är det vår lilla bäbis som växt
till sig ordentligt.
I morgon skall jag åka till fjällen med jobbet över helgen och åka
skidor. Jag har bestämt mig för att inte åka slalom utan åka längdskidor
istället. Tror inte att det skall vara några problem att åka slalom
eftersom min mage inte blivit så stor ännu, men det känns ändå som om
jag inte vill riskera att något skall hända. Det skall bli jätte skönt
att komma bort och att få vara ute i friska luften och röra på sig.
Fortsättning följer...
|