Teori

1. Raskunskap

Våra raser är alla specialister på olika uppgifter. Människan har avlat fram olika egenskaepr hos olika raser beroende på vad man använt hunden till. Vallhundarna samlar gärna ihop sin flock - finns det inga djur att valla kan människorna i familjen vallas. Hundar där man plockat fram vaktegenskaper kan vara reserverade när de möter nya människor. En retriever kan hämta familjens skor i brist på fåglar att hämta. Larm- och tempelhundar sitter gärna högt och kan då sätta sig på köksbordet om inget bättre alternativ erbjuds.

Det är viktigt att man tar reda på så mycket som möjligt om vad rasen man valt har för egenskaper. Har man en blandras så får man ta reda på vilka egenskaper alla dessa raser har, för i olika situationer kan egenskaper från de oika raserna komma fram.
Tänk på vilka egenskaper din ras har och vilka egenskaper du vill dämpa och vilka du vill lyfta fram. Det går inte att ta bort en rastypisk egenskap, den ligger ofta för "djupt" i hundens jag (och varför har man skaffat en ras där man inte vill ha någon av de rastypiska egenskaperna när det finns så många raser med olika egenskaper att välja mellan?), däremot kan man dämpa egenskaper man tycker är för "starka" och lyfta fram egenskaper man tycker är för svaga. Det viktiga är alltså att ta reda på så mycket som möjligt om din ras och ha det i baktanken när du tränar din hund. Jämför inte din hund med en hund av en helt annan ras. Olika raser (och individer inom samma ras för den delen) har olika förutsättningar för olika ändamål. Vissa hundar är envisa och energiska medan andra hundar är medgörliga men kanske tröttnar fort. Dessa kan inte tränas på samma sätt.
Så träna din hund efter din hunds förutsättningar!

Läs mer om olika raser:

2. Inlärning, kontakt och motivation

Belöning och motivation
Inlärning kräver kontakt och motivation. Hunden lär sig precis som vi av positiva och negativa erfarenheter. Vi kan lära oss genom positiv förstärkning, dvs att något som vi gör på rätt sätt belönas vilket gör att vi försöker göra det igen. Vi kan också lära oss genom att det positiva tas bort om vi gör fel. Vi kan lära oss genom att något negativt händer när vi gör fel, så att vi i framtiden inte gör om det (eller åtminstone inte när det som ger det negativa är i närheten...) och vi kan slutligen lära oss genom att det negiativa tas bort när vi gör rätt. Av dessa fyra sätt är i inlärningssynpunkt det första - belöning när hunden gör rätt, den trevligaste metoden att lära sig något nytt. Det får vi genom att belöna hunden med något den tycker om när den gör rätt. Belöningen kan vara olika saker beroende på vad hunden tycker om. Det kan vara godis (olika gott godis ger olika stark belöning), en boll, en pipleksak, dragkamp med en kamptrasa, att få springa och leta upp något (t ex spår eller sök), att få bära något, att få "dra en repa" i skogen. Lisatn kan göras mycket lång. Det viktiga är att anpassa belöningen efter hund och träningssituation. En belöning kan vara lugnande eller stressande. En lungnande belöning kan t ex vara godis. Det kan vara bra att använda då man lär in något som ska gå lungt till, t ex sitt och ligg stanna kvar. En stressande belöning används när man vill ha fart och tempo i det som lärs in, t ex inkallning. Stressande belöning är t ex sådant med jakt(t ex springa efter en boll) och kamp i.

Kontakt
För att hunden ska reagera på det vi säger och gör måste vi ha kontakt med hunden. Innan man visar hunden något eller ger ett kommando så måste man ha hundens uppmärksamhet. Att lära in ett nytt moment kräver stor koncentration från hundens sida. Därför ska lära in nya moment i en lugn van miljö där hunden känner sig hemma och där det inte finns så många störningar. Hemma i köket brukar vara det bästa stället för att lära in nya saker. Där är det inget som stör hundens uppmärksamhet och det är en van miljö. Allteftersom hunden lär sig det nya momentet ökar man störningarna succesivt, tränar i vardagsrummet, på gårdsplanen, på den dagliga promenaden, med andra människor runtomkring och slutligen med andra hundar i närheten. Det är viktigt att inte ställa lika stora krav när man ändrar kriterierna som till exempel miljön man tränar i.

Indelning av momenten
När man lär in ett nytt moment är det viktigt att man delar in momentet i de olika delar momentet består av och tränar varje del för sig. Ju fler delar man kan dela momentet i destå bättre. Inkallning kan t ex delas in i:

• hunden ska sätta sig vid sidan om föraren (dvs husse eller matte)
• hunden ska sitta kvar vid föraren
• hunden ska sitta kvar när föraren lämnar hunden
• hunden ska sitta kvar när föraren går bort från hunden
• hunden ska sitta kvar när föraren vänder sig mot hunden
• hunden ska sitta kvar när föraren står stilla vänd mot hunden
• hunden ska resa sig när föraren kallar in hunden
• hunden ska springa mot föraren
• hunden ska sakta in vid föraren
• hunden ska antingen gå runt föraren eller svänga runt vid sidan av föraren
• hunden ska sätta sig vid förarens vänstersida
• hunden ska sitta kvar vid förarens sida

Allt detta kan man inte lära in på en och samma gång. Det är viktigt att träna varje del i momentet för sig. Detta gäller alla saker man lär hunden vare sig det är sitt, ligg, inkallning, apportering eller något annat.

3. Ledarskap

Hunden är ett flockdjur och har behov av en ledare för att bli trygg och harmonisk. Ledarskap handlar inte om att bestraffa eller slå sin hund. Tvärtom, studier visar att en ledare är lugn, självsäker och snäll. Ledaren lär också tydlig och visar vad han/hon vill att de andra ska göra. Ledarens viktigaste uppgifter är att leda flocken, att skydda den och att fungera som initiativtagare.

Ledarfunktionen
Hunden behöver en ledare som sätter gränser. Ledaren visar tydligt vad han/hon vill att hunden ska och inte ska göra. Att hunden vet vad som förväntas av den och att detta är rimliga krav gör hunden harmonisk. Som flockledare måste vi visa både uppskattning och missnöje. Lär hunden vad NEJ betyder och använd detta ord när den gör fel. Lär in ordet i lugna situationer som vilket annat kommando som helst.
Det är ingen mening att ryta, slå eller skrika på hunden när den gör fel. Då stressar du upp den ännu mer och hunden upplerver dig som en osäker ledare.

Beskyddarfunktionen
Det är du som är ledare som har beskyddarfunktionen som din uppgift. Du som är störst och starkast (åtminstone ska hunden tycka det) går t ex först ut genom dörren och kontrollerar att det inte finns några faror utanför.
När ni möter andra hundar är det du som bestämmer vilka hundar och människor din hund får hälsa på. Hunden behöver inte hälsa på alla hundar den möter. Du hälsar ju inte på alla människor du möter. Om hunden hela tiden får hälsa får du bara desto svårare att få hunden att inte hälsa när du inte vill att den ska göra det, hundar är vanedjur som tycker om att veta vad som gäller, precis som vi människor.

Initiativfunktionen
I vargflocken är det för det mesta flockledaren som bestämmer när flocken ska jaga, när flocken ska vila, vilken väg flocken ska gå etc. Det är viktigt att vi som flockledare inte glömmer bort denna funktion. När man är ute på promenad etc. så ska du som ledare ta initiativ till olika händelser. Om det allt roligt som händer på er promenad är sådant som din hund själv hittat på, så har ditt ledarskap inte precis förstärkts på den promenaden. Hunden ska tycka att det är bra att komma till dig på promenaden eftersom du hittar på så roliga saker för hunden att göra.

4. Etologi

Etologi betyder läran om djurs beteende.

Alla hundar, vilken ras det än må vara, härstammar från vargen och beter sig därför också i stort sätt som vargar. Vi människor har däremot i tusentals år utvecklat våra hundar bort från vargens oönskade beteende och mot beteenden som vi eftersträvar, hundar som vallar, som apporterar etc.

Det är viktigt att vi tänker på våra hundar som hundar och inte som människor. Hundar kommunicerar med varandra nästan enbart med hjälp av sitt kroppsspråk. Detta gör att hunden observerar vårt mänskliga kroppsspråk ingående och agerar utefter det. Vi människor sänder ofta hotsignaler till hundarna utan att vi är medvetna om det. Vi visar våra tänder när vi ler mot dem, och då på ett sätt som faktiskt liknar den arga hundens. Vi stirrar ofta hunden i ögonen. Vi går ofta rakt emot en hund, vilket hunden uppfattar som hotande. Två hundar som möts går aldrig rakt emot varandra om de är vänligt sinnade. De går i en liten båge emot varandra och möts lite snett från sidan.

Hunden visar också dämande signaler mot oss när de tycker att vi uppför oss obehagligt. En av de vanligaste dämpande signaler våra hundar använder är att helt enkelt titta bort. Det kan man ofta se om en människa kommer för rakt på eller blir för "närgången". Här missuppfattar man ofta hunden och tycker att den är ouppmärksam, blir irriterad på hunden som då ger ännu fler och ännu tydligare dämpande signaler och man är inne i en ond cirkel. Fler dämpande signaler som våra hundar ofta använder är t ex att gäspa, lägga upp tassen, blinka, slicka sig om nosen eller helt enkelt vända ryggen till.