OLIKA SYNFEL
-
Ögonen "växer" tills man blivit ungefär 25-28
år. Innan dess kan alltså synen förändras en hel
del, t.ex. från barn till tonåring, eller från det att
Du gjort synprövning för körkort till dess att förändringarna
stabiliserats. Det är därför viktigt att man kontrollerar
sina ögon med jämna mellanrum. Även när man uppnått
en stabilisering av styrkan kan synen fortfarande förändras,
men inte lika drastiskt som tidigare. Sjukliga förändringar kan
göra att ögonen förändras hela livet, men dessa förbigås
helt här.
-
NÄRSYNTHET (Myopia). Man ser bra på nära
håll, men dåligt på avstånd.
-
ÖVERSYNTHET (Hypermetropia). Måttlig översynthet
hos unga personer gör att man själv oftast inte märker av
den. Man har förmåga att själv ställa in ögonen
på olika avstånd (ackommodera). Detta resulterar i huvudvärk
och trötthet i ögonen hos en del personer, speciellt om man gör
något synkrävande som t.ex. att studera och/eller arbeta vid
dator. Man ser oftast klart på långt håll, men blir ansträngd
i ögonen vid läsning. Ju äldre man blir, dess mer avtar
förmågan att ackommodera och översyntheten framträder
allt mer.
-
ASTIGMATISM (Astigmatismus). Betyder att hornhinnan
inte är riktigt rund. Kan ge huvudvärk, ibland flyter texten
ihop eller "hoppar" när man läser. En del linjer syns skarpt
medan vissa linjer är suddiga, vilket kan verka tröttande. Okorrigerad
kan astigmatism ge upphov till katarr i ögonlockskanterna och bindehinnan.
-
OLIKSYNTHET (Anisometropia). Är mycket vanlig
i lägre grad, vilket inte orsakar några besvär. Starkare
oliksyntheter, t.ex. ett öga närsynt och andra ögat översynt
brukar leda till problem med samsynen, d.v.s. svårigheter att sammansmälta
de båda ögonens bilder till en.
-
LÅNGSYNTHET/ÅLDERSSYNTHET (Presbyopia).
Ögats lins är uppbyggd som en lök med olika skikt och är
elastisk. Linsen fortsätter att ha tillväxt av celler genom åren,
den blir mer och mer kompakt, smidigheten och vattenhalten minskar, förmågan
att bukta sig (ackommodera) avtar och räcker inte längre till
för närseende. Man blir långsynt och behöver läsglasögon.
Detta brukar inträda runt 40-årsåldern, man måste
hålla tidningen en bit längre bort och till slut "räcker
armarna inte längre till".
-
SKELNINGAR (Phoria/Trophia). Kan vara latenta och/eller
manifesta. Skelningsriktningen kan vara inåt, utåt, uppåt
eller nedåt. De båda sistnämnda (vertikala skelriktningar)
är mer ovanliga. Latent skelning kan ge problem med huvudvärk
och diffus trötthet och kan ibland övergå till manifest
skelning, vilket resulterar i dubbelseende. Lättare skelningar behöver
inte korrigeras/behandlas, men om man upplever några av ovanstående
symptom som tröttande, kan man korrigera med s.k. prismaglas (skelglas)
och i vissa fall ortoptisk träning (uppövande av ögonens
samarbete). Glasmästar’n Optik samarbetar med ortoptist (skelexpert) och
ögonläkare. Om något inte är som det skall, skriver vi remiss
för behandling och ev. åtgärd, som t.ex. recept för prismaglas (skelglas).