OLIKA SYNFEL

OLIKA SYNFEL

Ögonen "växer" tills man blivit ungefär 25-28 år. Innan dess kan alltså synen förändras en hel del, t.ex. från barn till tonåring, eller från det att Du gjort synprövning för körkort till dess att förändringarna stabiliserats. Det är därför viktigt att man kontrollerar sina ögon med jämna mellanrum. Även när man uppnått en stabilisering av styrkan kan synen fortfarande förändras, men inte lika drastiskt som tidigare. Sjukliga förändringar kan göra att ögonen förändras hela livet, men dessa förbigås helt här.

ÖVERSYNTHET (Hypermetropia). Måttlig översynthet hos unga personer gör att man själv oftast inte märker av den. Man har förmåga att själv ställa in ögonen på olika avstånd (ackommodera). Detta resulterar i huvudvärk och trötthet i ögonen hos en del personer, speciellt om man gör något synkrävande som t.ex. att studera och/eller arbeta vid dator. Man ser oftast klart på långt håll, men blir ansträngd i ögonen vid läsning. Ju äldre man blir, dess mer avtar förmågan att ackommodera och översyntheten framträder allt mer.

ASTIGMATISM (Astigmatismus). Betyder att hornhinnan inte är riktigt rund. Kan ge huvudvärk, ibland flyter texten ihop eller "hoppar" när man läser. En del linjer syns skarpt medan vissa linjer är suddiga, vilket kan verka tröttande. Okorrigerad kan astigmatism ge upphov till katarr i ögonlockskanterna och bindehinnan.

OLIKSYNTHET (Anisometropia). Är mycket vanlig i lägre grad, vilket inte orsakar några besvär. Starkare oliksyntheter, t.ex. ett öga närsynt och andra ögat översynt brukar leda till problem med samsynen, d.v.s. svårigheter att sammansmälta de båda ögonens bilder till en.

LÅNGSYNTHET/ÅLDERSSYNTHET (Presbyopia). Ögats lins är uppbyggd som en lök med olika skikt och är elastisk. Linsen fortsätter att ha tillväxt av celler genom åren, den blir mer och mer kompakt, smidigheten och vattenhalten minskar, förmågan att bukta sig (ackommodera) avtar och räcker inte längre till för närseende. Man blir långsynt och behöver läsglasögon. Detta brukar inträda runt 40-årsåldern, man måste hålla tidningen en bit längre bort och till slut "räcker armarna inte längre till".

SKELNINGAR (Phoria/Trophia). Kan vara latenta och/eller manifesta. Skelningsriktningen kan vara inåt, utåt, uppåt eller nedåt. De båda sistnämnda (vertikala skelriktningar) är mer ovanliga. Latent skelning kan ge problem med huvudvärk och diffus trötthet och kan ibland övergå till manifest skelning, vilket resulterar i dubbelseende. Lättare skelningar behöver inte korrigeras/behandlas, men om man upplever några av ovanstående symptom som tröttande, kan man korrigera med s.k. prismaglas (skelglas) och i vissa fall ortoptisk träning (uppövande av ögonens samarbete). Glasmästar’n Optik samarbetar med ortoptist (skelexpert) och ögonläkare. Om något inte är som det skall, skriver vi remiss för behandling och ev. åtgärd, som t.ex. recept för prismaglas (skelglas).