|
- en apokalyptisk fotbollssåpa Av: Johnny Larsson
Del 11: "Anfall är bästa försvar" Hemma på Farmen går livet sin gilla gång. Stämningen i CLJ-truppen har nog aldrig varit bättre och på träning visar samtliga grupper en beslutsamhet som får David, TA och Peter att mysa inombords. Det är tydligt och klart att CLJ-truppen har gått styrkt ur den senaste tidens bråk och motgångar. De har under omgivningens tryck svetsats samman och bidragit till att skapat en positiv atmosfär som sedan smittat av sig på de två andra grupperna. Men David kan ändå inte bli kvitt en obestämbar känsla av att allt inte är som det ska. Den gladlynte och socialt begåvade gamängen från Belfasts katolska arbetarkvarter brukar inte vara den som först målar fan på väggen, men dagens artikel i Expressbladet har befäst hans oro. Det är återigen Katarina Wolfbow som uppmanar till debatt kring idrottens avarter. Denna gång går hon inte enbart till angrepp mot Vultures verksamhet utan påhoppet är av mer generell natur och riktar sig mot alla former av kommersiell tävlingsidrott. Hon uppmanar myndigheter och diverse påtryckargrupper till att "inte sopa problemet under mattan" och med höstens delstatsval i åtanke provocerar hon berörda parter till "att ta sitt ansvar". Går det partipolitik i en sådan här fråga vet man aldrig vad som kan hända, grubblar David som växt upp i en miljö där all form av partipolitik betraktats med största misstänksamhet. Och han blir inte mindre orolig dagen därpå. Återigen är det en artikel i Expressbladet som får honom att oroligt skruva på sig. Denna gång är det Idrottsminister Lena-Greta Leijonberg som tar tillfället i akt att ryta till och slå näven i bordet. David är, i och för sig, tacksam för att det är just hon, då hennes slag har en sällsynt förmåga att bara bli hängande i luften. Tänk att det alltid bara blir skit av allt när politikerna ska till att styra och ställa i idrottens värld, morrar David för sig själv. Om besluten togs med hjälp av slumpgenerator skulle de ju i alla fall bli rätt bra - IBLAND! När sedan kvällens direktsända debattprogram "Detta har hänt" samlar en hel hög med valrörelsesugna politiker för att ytterligare spä på debatten, beslutar sig David för att kontakta Jerken. Han försöker med netofonen men får inget svar. Morgonen därpå får David sina farhågor bekräftade. I samtliga media uppmärksammas nu den "samhällsfarliga cancersvulsten" och den kommersiella idrotten framställs som ett av våra allvarligaste samhällsproblem. Lejonbergs valhänta viftningar har nu fått sällskap av guvernör Johanna Persdotters grötmyndiga självklarheter och socialminister Gudmund Cheers-Man och ekonomiminister Beata Blundgren använder Vultures verksamhet som varnande exempel. Etik- och moralminister Ralf Svensén går till och med så långt att han beskriver Vulture som en "oetisk verksamhet där våld och drogmissbruk är i det närmaste accepterat". Efter att ha ögnat igenom morgonens bullentiner försöker David än en gång få kontakt med Jerken, och denna gång lyckas han. - Ja-men hejsan, hejsan! Det är David. Och läget i Lagos är till full belåtenhet hoppas jag? Jerken, som just satt och hade Farmen i i tankarna, anar oråd. David är inte den som ringer och stör i onödan och otåligt går han rakt på sak: "Jorå, det är helt okey. Jag har till och med varit ute och bar-surfat lite. Men det tar vi en annan gång. Vad är det som har hänt? - Det är media som löper amok igen. Helt plötsligt framställs all kommersiell idrott som dagens svar på galna ko-sjukan. Och politikerna har bestämt sig för att vi; Vulture Football Experience, är ett utmärkt skräck-exempel. Från alla håll ringer dom och vill att vi ska uttala oss och medverka i diverse olika sammanhang. Jag vet faktiskt inte hur vi ska förhålla oss till det här. Jag har mailat över ett antal representativa artiklar och utdrag ur några debattprogram så att du själv ska kunna bilda dig en uppfattning. Men - skulle du få lust att gå i svaromål vill jag att du meddelar oss först. Som jag sa är de på oss som iglar här och det känns inte riktigt som om vi har den rätta kollen. "Klart jag rådgör med er innan jag eventuellt gör något. Hur är det annars då? Hur ser det ut på träningarna? Några skador? Är allt lugnt bland grabbarna?" - Det är bara bra, du. Jag tror faktiskt inte att det har sett bättre ut än det gör just nu. Det är ett härligt tryck på träningarna och stämningen i alla grupperna är ta mig fan suverän! Kommande helg är vi ju spellediga och om du inte har något emot det tänkte jag ta och föreslå allmän permission till helgen. Vad säger du om det?  När Jerken gått igenom materialet som David sänt över är han allvarligt oroad. Att han behövs hemma är det inget tvivel om, och han beslutar sig för att omedelbart bege sig hemåt. Här har han sett det han behöver. Följa upp med direkta spelarkontakter kan han göra senare. Då är det långt viktigare att han på plats kan försvara Vultures rykte och heder. Får opportunisterna härja fritt kan de ställa till med vad som helst, tänker Jerken som inte har några problem med att få plats på första bästa plan hem. Displayen visar 03.11. På väg över den lätt gungande pontonbron tillåter sig Jerken att släppa iväg kvällens första gäspning. Inne på gårdsplanen är det tyst och öde. Väl nerkrupen i sängen plockar han fram sina anteckningar från resan. Under de sex mest intressanta namnen fyller han på med alla detaljer han kan komma på. Han vet var han har sitt minne; det har aldrig varit att lita på. Och när han sedan ska gå vidare och kontakta respektive spelare blir kommunikationen lättare ju fler detaljer han har tillgång till. Efter sedvanlig positionsbestämning visar sänguret 04.14, och det hinner precis slå om till 15 innan tröttheten tar ut sin rätt. Men det blir ingen rogivande sömn för Jerken. Han vänder och vrider på sig, skriker till ibland, och det är flera gånger mycket nära att Maran lyckas putta honom över vakenhetens gräns…//… ..//…"och från vänster kommer samhällsbärare på rad. De vrålar, skriker och skanderar: STOPPA FOTBOLLEN! STOPPA FOTBOLLEN! Vulture spelar final i VM för klubblag. De spelar en underbart underhållande fotboll och med kvarten kvar leder Vulture med 3-1. Då spränger samhällsbärarna grindarna och invaderar planen. Under bandrollen: Hassela För Frid står Vidar Andersson och skanderar hätska ramsor. Det Är Inte Viktigt Att Vinna - Låt Vulture Försvinna, står det på ett plakat som en man i sextioårsåldern jagar Johan i målet med. Spelarna tvingas till att fly in under läktaren undan demonstranterna som sakta men säkert sliter Vulturer Ground i bitar. Från himlen kommer en jättelik fågel med en banderoll efter sig. På banderollen står det med stora tydliga bokstäver: SÄG NEJ TILL VÅLD - SÄG NEJ TILL VULTURE. På väg ner mot planen bromsar den till och förvandlas till Katarina Wolfbow iförd svart munkkåpa, örnvingar och med övertydlig gamnacke. Likt alla sagohäxor skrattar hon högt och hest. När hon får syn på Jerken börjar hon kasta små svartblänkande mini-liar mot honom i en aldrig sinande ström. När hon till slut upplöses och försvinner marscherar det in politiker i dubbla led. Skolminister Ylva Dunckel bär upp en paroll med texten: Gymnastik är skit - bort från schemat. En rad med fotbollsadministratörer vandrar runt med brinnande kors vrålande något om "förbud" och "juniorfotboll". Himlen över stadion förvandlas till en jättelik filmduk där det sitter byråkrater på rad. Likt en gammal inkvisitionsdomstol uttalar de en gemensam förbannelse över alla ungdomar som strävar efter idrottsliga framgångar. Jerken själv slungas in i filmduken där han gång efter gång tvingas till att rätta sig efter urusla styrelsebeslut fattade av urgamla halvsovande ledamöter som taktfast mumlar sitt invanda mantra: Det går inte - det var bättre förr - det går inte - det var bättre förr. Han tvingas till att ta del av okunniga TV-kommentatorers rutinmässiga fördömanden och direkt felaktiga analyser. Han tvingas till att åhöra deras obegåvade omdömen och självgoda självförhärliganden, och förvandlad till fotbollsdomare bedöms hans insatser av samma"…// //… Jerken vaknar upp och är fullständigt panikslagen. Kroppen badar i kallsvett och hans medvetande halkar flera gånger tillbaka till drömmen. Känslan av att vara förflyttad till 1990-talets svenska jante-influerade fotbollsverklighet känns skrämmande verklig och det tar honom åtskilliga minuter innan han uppnår något som kan liknas vid själslig balans. Vid frukosten har han fortfarande inte hämtat sig riktigt från nattens mardrömmar och han möts av många frågande ögonkast. När han sedan tittar sig i spegeln förstår han varför och kilar omedelbart upp på rummet för att om möjligt göra något åt sin slitna och spretiga gråvita fasad. Något uppfräschad hinner han inte sätta sig innan netofonen ringer. Det tar ett tag innan han hittar den bland alla papper som samlat sig på skrivbordet under hans frånvaro, och när han till slut svarar irriteras han ytterligare av sitt eget vresiga tonfall. - Jerken! "Och det känns skönt att vara hemma igen förmodar jag?" Han känner direkt igen Big Caterinas lite släpiga stämma och bryter reflexmässigt förbindelsen. Utan närmare eftertanke flyr han kontoret och går med bestämda steg mot omklädningsrummen. Febrilt sliter han av sig kläderna och det är först när Jerken fått på sig träningsoverallen och knutit fotbollsskorna som han äntligen känner en viss avslappning. Ute på träningsplanerna är han bland vänner och där känner han sig trygg och hemmastadd. Det är nästan så han får lust att gå runt och krama sina kära adepter när han ser hur de skiner upp och glatt hälsar honom välkommen hem. För detta är: "HEM", det är det inget snack om, tänker Jerken medan han joggar bort och ställer sig bakom ena målet för att agera boll-kalle när TA tränar avslut. I sin roll som boll-kalle finner Jerken en meditativ sysselsättning som gör det möjligt för honom att samla sina tankar. Verksamhetens allvarligaste problem är medias svartmålning. Det törs han slå fast och utgå ifrån. Men varför har han inte lyckats ringa in problemet och minimerat skadeverkningarna? Efter mycket vändande och vridande tvingas han till slut acceptera att det till stor del beror på att Big Caterinas inträde på arenan fått honom ur balans. Men, påminner han sig själv, det får på inga villkor glömmas bort och nonchaleras att kommersiell idrott är till sin natur kontroversiell, och etiska och moraliska problem måste behandlas med största möjliga omsorg. Hur ska han då bära sig åt för att få stopp på den lavin med populistiskt skitsnack som hotar att begrava verksamheten? Här springer Jerkens tankebanor in i väggen. För att inte fastna använder han den jagade harens taktik; att ta ett långt överraskande hopp åt sidan för att frigöra sig från det farliga spår han befinner sig på. Och när han väl begagnat sig av den tanken lossnar det. Han ska givetvis använda sig av samma tillvägagångssätt som han brukar när han handskas med fotbollsproblematik. Genom att söka reda på besläktade problem i naturens kretslopp och sedan ta fasta på de naturliga lösningar som redan finns givna, behöver han sedan "bara" applicera dessa på problemet i fråga. Och när han springer efter en boll som letat sig ner i diket borta i skogskanten plockar han med förnyade krafter fram sitt gamla invanda problemlösar-kitt: Simplex sigillum veri. 1/ I naturen finns svaret på hur all lagidrott fungerar. Genom att iakta hur till exempel fågelflockar och sillstim agerar, och sedan analysera och dra parallella slutsatser, dyker det automatiskt upp ett antal lämpliga förslag till hur det aktuella problemet kan lösas på bästa sätt. 2/ Exempel: När det handlar om att bygga ett effektivt spelsystem gäller det att få spelarna att koppla in sig på det gemensamma kraftfält som får dom att agera likt den enda varelse kollektivet är byggt för att utgöra. I detta fulländade skede fungerar laget likt sillstimmet med en intuitiv följsamhet och anpassningen till motståndarens variationer blir maximal. Att Jerken väljer att alltid spela 3-5-2 är en direkt följd av detta resonemang. Genom att skapa enklast tänkbara ansvarsområden och sedan löst placera dessa inom en tänjbar ram och inte sätta några gränser för det intuitiva problemlösandet ges spelarna en möjlighet till att interagera reflexmässigt utan att störa systemets kollektiva funktion. Spelsystemet blir ryggmärgsanpassat, reaktionstiden minimal och anpassningen inför motståndarens schackdrag finns redan inbyggd. Likt sin rutbrädade släkting är det även för den gröna mattans schack av yttersta vikt att kontrollera spelfältets centrum. Genom att överlåta huvudansvaret för spelfältets ytterområden till kantlöpare och koncentrera spelarnas utgångspositioner till centrallinjen - med tre stycken centrala mittfältare som kraftcentra - är det lättare att hålla laget kort under förflyttning och risken för att styrkorna splittras blir minimal. Hur ska Jerken då överföra dessa principiella utgångspunkter på verksamhetens mediaproblem? Det tål att tänka på, småler Jerken introvert, men nu känner han i alla fall att han äntligen hittat en användbar utgångspunkt. Efter lunch lägger Jerken allt annat åt sidan och går upp på sitt rum för att kunna fundera vidare utan att bli störd. Han börjar med att jämföra mediauppbådet med en hungrig vargflock, och under loppet av bara några sekunder har han sin strategi klar. Sensationsjournalistiken har likt vargflocken ett hunger-behov att mätta. Om då denna hunger kan mättas på ett enklare och mer attraktivt sätt, än att jaga och angripa Vulture, kommer de av naturliga skäl att välja det alternativet i stället. I och med att jakten redan är i gång gäller det att först distrahera och avleda den, och sedan ge flocken ett nytt mer attraktivt spår att följa. Jerken grubblar och grubblar: Ett plötsligt överraskande motanfall distraherar alltid och skulle stoppa upp jakten tillfälligt. Men hur? Och hur skulle sedan ett nytt mer lockande spår kunna se ut? Vilken belöning krävs för att få flocken att följa detta nya spår? Han känner att han är på rätt väg med sina tankebanor. För att bli effektivare beslutar han sig för att ta en kort kaffepaus och ladda batterierna. Kaffepausen fyller sin funktion och när Jerken sätter sig tillrätta börjar bitarna falla på plats. Efter ytterligare några intensiva tanke-timmar känner han sig redo att skrida till verket. "Ge eller Be"- redaktionen har tidigare bett honom om att medverka i morgondagens direktsända debatt-special runt ungdomsvåld och drogmissbruk, och via netofonen anmäler han nu sitt intresse. Och han känner sig rustad för strid… Redaktionen har utan invändningar accepterat Jerkens krav på att få ta med sig en bisittare. Hans gamle vän; socialantropologen och folkrättsspecialisten Rolf "Roff-Roff" Davidsson, hade utan vidare spisning hakat på Jerkens idé, och efter att ha pratat ihop sig några timmar sitter de nu tillsammans i studion och väntar på att debatten ska komma igång. I panelen mitt emot sitter deras motståndare och jäser av tillförsikt. Idrottsminister Lena-Greta Lejonberg, guvernör Johanna Persdotter, socialminister Gudmund Cheers-Man, ekonomiminister Beata Blundgren och Etik- och moralminister Ralf Svensén försöker utan framgång tona ner sina segervissa leenden. De har också svårt att dölja sin iver. Alla inblandade tycks vara helt på det klara med att det i denna strid inte blir tal om att ta några fångar. "Geneve-konventionen då…?", tänker Jerken och småler. Så slås då äntligen studioljuset på för fullt och det är dags att börja. Det har varit ett sällsynt häftigt mediapådrag inför denna debatt och från ansvarigt håll räknar man med att slå alla tidigare tittarrekord för debattprogram utanför valrörelsesvängen. Inhyrd debattledare för just detta tillfälle är Robert Taberg. Produktionsteamet räknar med att hans kontroversiella talanger ska bidra till att spetsa till diskussionsklimatet och redan hans pampiga entré höjer temperaturen framför kamerorna. Då Jerken på förhand utsetts till någon form av slaktboskap ges han den lilla förmånen att få börja. All uppmärksamhet riktas nu mot Jerken. Tacksamt noterar han hur all nervositet försvinner och han känner sig lika laddad och tänd som han brukar göra inför en avgörande match i ett större mästerskap. Han börjar med en kort kärnfull resumé över varför denna debatt kommit till stånd, och övergår sedan till att beskriva fotbollens betydelse och inverkan på samhällsutvecklingen i stort. Han redovisar de grundpelare som Vultures verksamhet vilar på, och drar sedan korta kärnfulla paralleller till vårt samhälles motsvarigheter. Han visar med all önskvärd tydlighet hur de egenskaper som prioriteras på Farmen överensstämmer med de som vi ute i övriga samhället värderar högst. Han är hela tiden kort, strukturerad och känner sig oangripbar. Inte med ett ord berör han de grova anklagelser som deltagarna i panelen mittemot fyrat av via media, och när han till slut redovisar ett antal exempel på fotbollslagets ovärderliga betydelse för det mindre samhället och dess närområde, drar han ner spontana applåder från en publik som för dagen uteslutande består av personer med nära anknytning till ämnet i fråga. Efter ett kortare reklambreak går sedan ordet över till politikerna. En efter en upprepar ministrarna sina illa underbyggda anklagelser om våld och drogmissbruk, och de använder näst intill ordagrant samma formuleringar och slarviga generaliseringar som de redan tidigare fyrat av via media. Efter det varje ny talare avslutat sitt inledningsanförande kan ingen i studion undgå att notera hur politikernas pompösa självtillit successivt och bokstavligt rinner av dom i den spotlight-heta studiovärmen. Och Jerken lutar sig bestämt tillbaka och bara njuter. Replikrundan inleds av Roff-Roff som är argumentationshungrig som en varg. Skoningslöst smular han sönder och blottlägger politikernas påståenden och påvisar med hjälp av odiskutabla historiska paralleller hur vår historia är full av exempel på hur den styrande nomenklaturan väljer att skylla sina egna tillkortakommanden på samhällsföreteelser typ: fotbollsrörelsen. Han visar på hur kulturer i alla tider haft ett livsnödvändigt behov av fotbollsliknande verksamheter, och hur väl fotbollens olika beståndsdelar motsvarar de grundläggande medmänskliga behov som finns nedärvda sedan urminnes tider. Robert Taberg behöver inte en enda gång gå in och blåsa liv i någon slocknande debattglöd och TV-tittarna behöver inte vara tankeläsare för att se hur han njuter av situationen. Debattens avslutande kvart ägnas inte - vilket programmakarna planerat - åt huruvida Vultures verksamhet är en samhällsfara eller inte. Utan den tiden ägnas i stället åt att ifrågasätta ministrarnas kompetens när det gäller att komma till rätta med oönskade samhällsföreteelser som våld och drogmissbruk. Robert Tabergs sista fråga till politikerpanelen: Är det inte så att ni politiker har en hel del att lära av fotbollsrörelsen? ställs så sent att den sätter punkt för programmet. Det är en mycket nöjd Jerk som stiger ur sängen morgonen därpå. När han kliver in i matsalen reser sig alla från frukostgröten och hälsar honom med en varm applåd. Och så rullar dagen på. I media angrips och förlöjligas nu i stället politikerna, och de skribenter, som bara några dagar tidigare gått till hårt angrepp mot Vulture, ställer sig nu i stället bakom och försvarar Vulture-projektet. Från Nigeria ringer Birger och meddelar "lite oss grabbar emellan" att Katarina inte tycks vara lika nöjd med resultatet från gårdagens debatt som han själv är. "Konstigt va?", flinar Birger, och Jerken känner att han inte längre behöver oroa sig så där över hövan för Big Caterinas inflytande över Birger Jonasson. Och under resten av våren fortsätter Vultures framgångar. Som burna av en bärvåg sköljer CLJ-laget över allt vad motstånd heter, och när gruppspelet slutspelats står det klart att Vulture United vunnit sin grupp överlägset. Fem poäng ner till tvåan Bayern München och sex poäng ner till Sporting Lissabon, talar sitt tydliga språk. Inför hösten är nu alltså Vulture United ett av de trettiotvå lag som tagit sig vidare till finalspelet. Ett finalspel som kommer att spelas i cup-form. Som gruppsegrare kommer Vulture att lottas mot en av de åtta gruppernas treor. Den egna gruppens tredjelag kan inte komma i fråga, och bland de sju återstående tänkbara motståndarna finns det egentligen bara ett lag som Jerken helst vill undvika; och det är Kista Kickers. Lagets namn var från början Telia Teamsters, men sedan den gamla monopol-jätten vittrat sönder och kapsejsat köpte ett Kista-baserat konsortium upp laget, och därav dess nya namn. Motsättningarna och rivaliteten mellan Vulture och Kista är däremot inte ny. Varje gång de mötts - oavsett vad som stått på spel - har det varit hårt spel och mycket känslor i svallning. Ett förhållande som på alla sätt speglar det konkurrensförhållande som råder mellan de båda företagsjättarna ute på världsmarknaden. Men det är inte bara motsättningarna mellan företagen som gör matcherna mot Kista extra viktiga för Jerken. Det är mer Kistas ofta rent brutala spelstil som han avskyr mest. En seger för Kista Kickers är lika med en förlust för hela fotbollsvälden, det är Jerkens bestämda mening. Och i och med att Jerken sedan också tar vara på alla tillfällen till att offentligt deklarera sin åsikt gör det honom och Vulture till ett kärt hatobjekt i Kista-kretsar. Och så är det då äntligen dags för den efterlängtade direktsända final-lottningen. Jerken är givetvis på plats och hemma på Farmen samlas man mangrant framför storbilds-TV:n i matsalen. När Vultures kommande motståndare ska dras lägger bildproducenten ut en närgången närbild på Jerken. Han tycks dock inte vara medveten om det. UEFA-president Lennart Johansson fumlar lite med lappen och är nära att tappa den innan han mullrande tillkännager: - …och Vulture United, i första seedningsgrupp, mööteeer…i finalspelets första omgåååång:…… Kiiiiiistaa Kickeerrrs!!!!!! Jerkens gnistrande ögon och bistert grimascherande fighting-face fyller nu upp TV-rutan, och när sedan producenten skiftar över till Kistas manager Horst Weber, kan inte kommentatorn hålla tillbaka sin förtjusning: - Med tanke på ansiktsuttrycken hos de båda svenska lagens representanter tycks det här kunna bli ett ganska intressant möte. Såg ni vilka blickar de gav varandra…?!!!!!! Läs del 12: "Svek" |