Byn har anor från äldre stenåldern. Här kom jägarfolk
förbi på jakt efter byten i den bördiga och frodiga dalen. I bland råkade de tappa
något av sina vapen såsom stenyxor, pil- och spjutspetsar som man kan finna än idag.
Under Mykenska tiden nåddes kulmen av byns glansperiod. Då framställde man lerkrukor,
vapen och andra redskap som var typiska för den tiden. Höga Mykenska tjänstemän hade
sina sommarstugor på de skogsbevuxna bergssluttningar som på den tiden omgav byn. Genom
eldar på natten kunde de meddela sig med varandra . När Mykenerna och dess allierade
intog Troja och förde tillbaka den sköna Helena till sin rätta plats och legitime make,
meddelades det direkt genom eldar från bergstopp till bergstopp. Under vintern kan man
än idag få se små eldar som fårvaktare brukar tända för att värma sig, ge sig till
känna och visa att de finns där.
Under antiken och romartiden fortsatte dalen att vara rekreationscentra med gymnastik,
idrottsanlägningar och badhus. Dessa betraktades under den byzantinska perioden som
hedniska av de kristna och jämnades med marken. Ett liknande öde väntade byn under
andra världskriget. Tyska soldater brukade komma en gång i veckan för att proviantera.
En dag kom en grupp motståndsmän från bergen och lade sig i bakhåll. Samtliga 6
soldater som ingick i kolonen dödades och partisanerna återvände till sitt tillhåll.
Så fort händelsen blev känd för den tyska ledningen så skickades en styrka till byn
och omringade den. Men de kunde inte tillfångata någon eftersom alla flydde åt alla
håll bland ravinerna som är runt omkring. Tyskarna svarade förstås med att bränna ner
byn till grunden. Några dagar senare samlades alla män på torget av tyskarna och 40
unga män valdes ut och fördes till Argos för att avrättas som vedergällning för de 6
tyska soldaterna. Lyckligtvis ändrades beslutet av någon anledning i sista stund och
männen frigavs.
Idag är huvudnäringen i byn modernt jordbruk i form av odling av oliver, tobak och
citrusfrukter. I byn produceras olivolja extra virgin av bästa kvalitet. Fårskötsel
förekommer i mindre omfattning med framställning av feta och andra för området typiska
ostsorter.
Genom den bördiga dalen rinner floden Asterion, som torkar ut under sommarperioden.
Floden har format dalen och gett den dess speciella karaktär. Tyvärr har vår tids
mänskliga aktiviteter förstört dalens naturliga skönhet.
Under forntiden fanns i dalen och de omgivande bergen hela faunan av de djur som
behärskade syd- och centraleuropa. Här fanns hjort, rådjur, vildsvin och vildhästar.
Bland rovdjuren fanns även grottbjörn och lejon. Lejonjakten var ett mycket uppskattat
tidsfördriv för de krigiska och hårdföra Mykenerna. Man kan se vackra fresker, som
avbildar dessa jaktscener.
Den mest berömda lejonjägaren är naturligtvis Herakles. Han lyckades döda ett lejon
med bara händerna. Men Han var inte vem som helst heller. Han var resultatet av
självaste Zeus vänsterprassel med en lokal prinsessa.
Närmaste staden är Argos,en av de äldsta städerna i världen och en mycket
betydelsefull länk genom tiderna i det västerländska kulturarvet. Här finns världens
äldsta teater, som är huggen direkt i berget.
Längre fram kommer jag att beskriva Argolislänet
närmare. Ni får ha litet tålamod och jag kan försäkra er att det kommer att löna
sig.
Ni får gärna skriva och berätta för mig om era synpunkter. Välkommen åter.