![]() |
||
| Absolut magnitud | Den ljusstyrka som enbart beror på stjärnans energiutstrålning. För att kunna jämföra stjärnornas verkliga ljusstyrka beräknas hur starkt den skulle lysa på avståndet 10 parsec från jorden.Varje magnitud är 2,512 gånger svagare än den föregående.Negativ magnitud är ljusstarkare. | |
| Aphelion | Den punkt i omloppsbanan planeten befinner sig längst ifrån solen. | |
| Apogeum | Den punkt i omloppsbanan Månen(satelliten) befinner sig längst ifrån jorden. | |
| Asteroid | Mindre himlakropp i bana runt solen,består huvudsakligen av sten. | |
| Asteroidbältet | Området mellan Mars och Jupiters banor där huvuddelen av asteroiderna finns. De flesta asteroiderna befinner sig på medelavståndet 2,1-3,3 AE från solen. | |
| Astronomisk Enhet AE | Jordens medelavstånd till solen 1 AE = 149 597 871 km. | |
| Brun dvärg | En ljussvag stjärna på mindre än 0,1 solmassor vars gravitation inte räcker till att starta kärnfusionen,d.v.s. omvandla väte till helium | |
| Flykthastighet | Den hastighet en kropp minst måste uppnå för att i fritt fall kunna lämna det system den är gravitationellt bunden till. | |
| Geostationära banan | Den höjd där en satellit kan gå i bana och följa jordens rotation och därmed ligga stilla över samma punkt på jordytan. Används av kommunikationssatelliter. | |
| Komet | Himlakropp bestående av stoft och snö som kretsar runt Solen på ett stort avstånd.Oorts kometmoln. När en komet närmar sig Solen åstadkommer värmen från solen att de yttre lagren smälter varpå solvinden pressar ut materialet till en svans som alltid är riktad bort från Solen. Om en komet kommer för nära en planet kan kometen ändra bana och bli en s.k. kortperiodisk komet. En stor del av de kortperiodiska kometerna har sitt aphelion utanför Neptunus bana. | |
| Kuiperbältet | Område utanför Neptunus bana som anses vara aphelion för de kortperiodiska kometerna. | |
| Ljusets hastighet | = 299 792 458 m/s. | |
| Ljusår | Den sträcka ljuset färdas i vakuum på ett år = 9 460 528 405 000km. |
|
| Meteor | Ljusfenomen som uppstår när en meteoroid tränger in i jordens atmosfär ( stjärnfall ). | |
| Meteorit | De delar av en meteoroid som når jordytan kallas meteorit.De flesta meteoriter kommer från asteroider men de kan även komma från mars och månen. | |
| Meteoroid | Materia från rymden,vanligtvis fragment från kometer och asteroider som tränger in i jordens atmosfär och ger upphov till en meteor. | |
| Nebulosa | Ett moln av stoft eller gas i rymden, t.ex resterna från en supernova eller ett hölje som stötts bort av en stjärna. | |
| Neutronstjärna | En mycket tät stjärna bestående av tätt packade neutroner, troligen en produkt av en supernova. Teoretiska värden för en neutronstjärna ger en massa motsvarande 1,4- 3 solmassor samt en diameter på 10-20 km | |
| Oorts kometmoln | Bälte av kometer som anses kretsa runt solen på avstånd mellan några tusen och 200000 AE. Det stora avståndet anses vara den yttersta gränsen för Solens gravitationella krafter,därför kan påverkan från t.e.x. angränsande stjärnor ändra kometernas banor och skicka in dem i de inre delarna av solsystemet eller ut i den interstellära rymden. | |
| Parsec | Ett objekt med parallaxen en bågsekund befinner sig på avståndet 1 parsek från jorden = 3,262 ljusår. | |
| Perigeum | Den punkt i omloppsbanan Månen(satelliten) befinner sig närmast jorden. | |
| Perihelion | Den punkt i omloppsbanan planeten befinner sig närmast solen. | |
| Precession | Gravitationella krafter från övriga solsystemet påverkar planeternas himmelspoler att utföra en cirkelrörelse. Jordens cirkelrörelse tar ca 25800 år att fullborda och resulterar i en koordinatförskjutning på ca 50 bågsekunder per år. | |
| Pulsar | En snabbt roterande neutronstjärna som sänder ut strålning,
vanligtvis i radiovåglängder, men även i röntgen och gammavåglängder samt som
synligt ljus. Strålningen som sänds ut från två motsatta knippen kommer från magnetfältets axel.Perioden på pulserna är från någon millisekund till några sekunder och är troligen identisk med stjärnans rotationsperiod. |
|
| Skenbar magnitud | Den ljusstyrka en stjärna har sett från jorden. Beror både på energiutstrålning och avstånd.Den sjätte magnituden är den svagaste som kan ses med blotta ögat.Hubbleteleskopet kan se ända ner till magnitud 28.Varje magnitud är 2,512 gånger svagare än den föregående.Negativ magnitud är ljusstarkare. | |
| Solarkonstant | Den totala strålningseffekten från solen per ytenhet mätt utanför planetens atmosfär. | |
| Solvinden | Tunn och varm elektriskt laddad gas (plasma) av huvudsakligen
protoner och elektroner som strömmar ut från Solen. Solvindens medelhastighet vid
jordbanan är cirka 450 km/sek och temperaturen ungefär 100 000 °C. Det är solvinden som ger upphov till norrsken och sydsken. |
|
| Spektraltyp | Klassificerar stjärnornas yttemperatur och luminositet efter dess
spektra. Temperaturklasserna anges med bokstäver på en fallande skala
O,B,A,F,G,K,M med en finindelning, siffra 0-9, där de flesta kända stjärnor passar in.
Typerna R,N,S och W finns ochså, men de är sällsynta. Luminositetsklasserna, stjärnornas totala energiutstrålning, anges med romerska siffror I-V i fallande skala där I är ljusstarka superjättestjärnor medan dvärgstjärnor som vår sol tilldelats klass V. |
|
| Supernova | En stjärnexplosion som kastar ut stora delar av stjärnans massa.Supernovan är extremt ljusstark. | |
| Svart hål | Teori . När en stjärna med större massa än tre solmassor kollapsar kan det hända att sammandragningen inte kan stoppas,utan stjärnan fortsätter att falla ihop mot radien noll. Till slut blir gravitationen så stor att inte ens ljuset kan fly. Stjärnan har blivit ett svart hål. | |
Åter startsidan
Stjärnorna
Länkar
Background picture
(Eta Carinae,NGC 3372)
credits NASA/NSSDC
| Senast uppdaterad 2002-12-23 | ||
| © Robert Rådbom | ||
|