LOKALT KOLLEKTIVAVTAL ENLIGT ÖLA 00   (Jönköping 01-05-14)

Det antecknas att denna förhandling förs i enlighet med bestämmelserna om lokalt avtal i ÖLA 00, bilaga 3, punkt 3.

Detta avtal ska ses som ett viktigt verktyg för fortsatt skolutveckling och kvalitetsutveckling i Jönköpings kommun. Rätt använt av båda parter leder arbetet med avtalet till ökad måluppfyllelse, höjd kvalitet och stora möjligheter att göra läraryrket attraktivt och säkra lärartillgången i Jönköpings kommun.

Det ställs idag ökade krav på kunskap, kompetens, flexibilitet och förnyelse i vårt samhälle. En långsiktig och hållbar skolutveckling är nödvändig och ska i Jönköpings kommun omfatta alla lärare i förskola, förskoleklass, grundskola/fritidshem, gymnasieskola, särskola, kulturskola, vuxenutbildning samt studie- och yrkesvägledare inom berörda skolformer.

Parternas avsikt med detta avtal är att utveckla förbättringssystem, som undanröjer yttre och inre hinder för ökad måluppfyllelse samt att hantera lärares och studie- och yrkesvägledares arbetssituation. Arbetet med detta tar sin utgångspunkt i läroplaner, Jönköpings kommunala måldokument och centralt avtal ÖLA 00.

På varje skola ska en diskussion föras utifrån följande frågor:

Vilka förändringar behövs på vår arbetsplats för att vi, utifrån våra förutsättningar,

• ska kunna nå bästa möjliga resultat,
• ska kunna öka måluppfyllelse och kvalitet,
• ska kunna öka produktiviteten (att vi gör saker rätt),
• ska kunna öka effektiviteten (att vi gör rätt saker),
• och samtidigt få en arbetssituation som både lärare och barn/elever trivs med?

Denna diskussion ska leda till ett förbättringssystem, som årligen ska utvärderas i samband med verksamhets- och kvalitetsredovisning. ÖLA 00, bil. 6 ger stöd för att stärka lärarprofessionen och öka lärarnas frirum inom ramen för fastställda styrdokument. Parterna uttalar härmed att ökad måluppfyllelse förutsätter att varje nivå i förvaltningen förfogar över maximal frihet i valet av tillvägagångssätt för att nå målen, samtidigt som alla tar ett motsvarande eget ansvar.

Parternas ambition är att bidra till ökat förtroende mellan lärare och skolledare samt förtroendevalda.

En avgörande utgångspunkt för fortsatt skolutveckling är att arbetsorganisation och arbetsinnehåll utformas så att lärare inte utsätts för fysisk eller psykisk belastning, som kan medföra ohälsa. Detta uppnås genom att systematisera och följa upp arbetsmiljöarbetet på alla nivåer. Arbetsmiljökonsekvenserna ska därför beaktas inför alla beslut.

En central förvaltningsövergripande skolutvecklingsgrupp ska under hela avtalsperioden utgöra ett stöd för genomförandet av detta avtal. Gruppen ska stödja och främja skolutvecklingsarbetet så att det sker reella förbättringar inom de i ÖLA 00, bilaga 3, angivna utvecklingsomsrådena.

Skolutvecklingsgruppens uppgift är enligt ÖLA 00 att följa skolornas resultat och förnyelse enligt de intentioner som finns angivna i ÖLA 00 bilaga 6 samt skolans verksamhets- och kvalitetsredovisning.

Skolutvecklingsgruppen består av 10 ledamöter fördelade enligt följande:

Skol- och barnomsorgsförvaltningen	5 ledamöter
Lärarförbundet	3 ledamöter
Lärarnas Riksförbund	2 ledamöter

Skolutvecklingsgruppen sammanträder minst 3 gånger per termin.

§ 4 Lokal skolutvecklingsgrupp

Samverkansgruppen på respektive enhet ska – i frågor som rör genomförandet av detta avtal – utgöra lokal skolutvecklingsgrupp. I denna grupp ingår Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund som fackliga parter. Den lokala utvecklingsgruppen leder och ansvarar för genomförandet av detta avtal på respektive enhet. Detta innebär bl a att gruppen ska följa upp enhetens verksamhets- och kvalitetsredovisning vad gäller delar i detta avtal.

Den centrala skolutvecklingsgruppen ska följa skolans resultat och förnyelse. Gruppens arbete ska utgå från hur §§ 6-11 i detta avtal kan bidra till ökad måluppfyllelse.

Skolutvecklingsgruppen ansvarar för att involvera alla berörda i avtalets syfte d v s "säkerställa arbetstagarens medverkan såväl i utformningen av sin egen arbetssituation som i förändrings- och utvecklingsarbete under avtalsperioden".

Gruppen ansvarar för att förankra gruppens arbete med avtalet hos förvaltningsledning och förtroendevalda.

Gruppen ska ge stöd och handledning i genomförandet av avtalet till rektorsenheterna/gymnasieenheterna. Gruppens utgångspunkt för sitt arbete blir att följa upp rektorsenheternas verksamhets- och kvalitetsredovisningar och om så erfordras, initiera åtgärder i syfte att ytterligare undanröja hinder för utvecklingen eller i övrigt underlätta arbetet i riktning mot ökad måluppfyllelse. Gruppen ska inför varje verksamhetsår göra en detaljerad arbetsplan/ tidsplan för sitt arbete.

Varje rektorsenhet/gymnasieenhet ska upprätta en lokal arbetsplan, som ska innehålla förbättringssystem. Det innebär att respektive enhet ska genomföra ett systematiskt arbete för att undanröja organisatoriska, administrativa och andra strukturella hinder för den egna enhetens utveckling. Planen ska utarbetas och beslutas i den lokala utvecklingsgruppen.

Planen ska beskriva hur följande områden inom enheten ska förbättras/ utvecklas.

• arbetsorganisation,
• planeringsarbete,
• ekonomi,
• uppföljning/utvärdering,
• ansvars- och beslutsbefogenheter samt
• lokalutnyttjande.

Skolans verksamhets- och kvalitetsredovisning ska innehålla en beskrivning av:

• utvecklingen av arbetsorganisationen, undervisningen och det elevsociala arbetet.
• lärarnas ansvar och beslutsbefogenheter vad gäller ekonomi, planering, arbetsorganisation, uppföljning och utvärdering,
• genomförd och planerad utveckling av ledningsfunktionen och hur dessa
• åtgärder stödjer skolutvecklingsprocessen.
• hur detta bidragit till bättre måluppfyllelse samt
• vad som behöver åtgärdas för att ytterligare öka måluppfyllelsen.

§ 7 Kompetens – och yrkesutveckling

Planen ska innehålla följande:

• syftet med kompetensutvecklingen utifrån verksamhetsmål,
• omfattning,
• innehåll,
• tidsplan samt
• uppföljning

För lärare som omfattas av bestämmelserna i bilaga M och studie- och yrkesvägledare bör minst 104 timmar per heltidsanställd och verksamhetsår användas för kompetensutveckling. För övriga lärare bör minst 70 timmar per heltidsanställd och verksamhetsår användas för kompetensutveckling. Denna tid fördelas mellan lärarna.

Av den årliga verksamhets- och kvalitetsredovisningen ska framgå:

• Vilka åtgärder som vidtagits och planerats vad gäller kompetensutveckling i
syfte att öka måluppfyllelsen och ge lärarna ett större ansvar för såväl skolans som den egna kompetensutvecklingen.
• Hur genomförda kompetensutvecklingsinsatser bidragit till bättre måluppfyllelse.
• Vad som behöver åtgärdas ytterligare för att öka måluppfyllelsen.

Varje enhet ska ha en introduktionsplan. Planen fastställs i den lokala skolutvecklingsgruppen. Den nyanställde läraren och studie- och yrkesvägledaren har inom sitt första år i yrket rätt till en mentor. Mentor utses av rektor (ev i samråd med annan rektor). Detta innebär att den egna skolan genomför ett systematiskt arbete för att introducera nyanställda i skolan och yrket.

Vidare gäller följande:

• Under den nyanställdes första anställningsår genomför rektor minst två medarbetarsamtal.
Skälig tid ska avsättas för dessa samtal
• Lärare eller studie- och yrkesvägledare som åtar sig uppdrag som mentor
ska ges utbildning och erforderligt tidsutrymme för uppdraget. Tid avsätts för dialog i pedagogiska frågor och annat som rör yrkesrollen.

Av den årliga verksamhets- och kvalitetsredovisningen ska framgå

• hur introduktion och mentorskap bidragit till bättre måluppfyllelse,
• vad som ytterligare behöver åtgärdas för att öka måluppfyllelsen samt
• hur enheten utvecklat introduktion och mentorskap för nya lärare

Gemensamma mål och uppdrag enligt läroplanerna och skolplanerna är:

• Att barn/elever ska ha ett reellt inflytande över sitt skolarbete.
• Att varje barn/elev ska ha en individuell utvecklings-/studieplan och erbjudas
ett utvecklingssamtal tillsammans med vårdnadshavare minst en gång per termin. I gymnasieskolan inbjuds vårdnadshavare för myndig elev.
• Lärare/arbetslag och elever ska tillsammans utforma undervisningen utifrån
de olika måldokumenten.
• Utöver ett stort inflytande och ansvar över sin egen skolgång ska eleverna ges
ett reellt inflytande över verksamheten på olika nivåer, t ex klassråd, elevråd, lokala styrelser, elevprogramråd, arbetsmiljö etc.

Av den årliga verksamhets- och kvalitetsredovisningen ska framgå:

• hur skolan utvecklat barns och elevers inflytande och ansvar för sitt eget lärande,
• hur detta bidragit till bättre måluppfyllelse samt
• vad som ytterligare behöver åtgärdas för att öka måluppfyllelsen.

Varje enhet ska ha en handlingsplan för hur arbetsmiljön ska förbättras. Som grund för arbetsmiljöarbetet finns Skol- och barnomsorgsförvaltningens Handbok för systematiskt arbetsmiljöarbete.

Planen ska innehålla följande:

• Mål för arbetsmiljöarbetet.
• Konkreta och tidsatta handlingsplaner utifrån medarbetarsamtal, psykosociala
checklistor, sjukfrånvarostatistik och arbetsskade- och tillbudsstatistik.
• Hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras.
• Rutiner för uppföljning och revidering.

Av den årliga verksamhets- och kvalitetsredovisningen ska framgå:

• Genomförda och planerade åtgärder för att förbättra arbetsmiljön som helhet
d.v.s. förhållanden som påverkar lärares och elevers möjligheter till inflytande över arbetets innehåll, arbetssituationen och den fysiska miljön.
• Hur arbetsmiljöarbetet bidragit till en bättre måluppfyllelse,
• Vad som ytterligare behöver åtgärdas för att öka måluppfyllelsen.

A. För lärare som omfattas av bilaga M gäller:

Arbetsuppgifterna bör fördelas jämnt under verksamhetsåret i fyra perioder; två perioder under höstterminen och två under vårterminen. Periodernas exakta utläggning beslutas centralt efter samråd med de fackliga organisationerna. Den reglerade arbetstiden är i genomsnitt 35 timmar per vecka.

B. För lärare som inte omfattas av bilaga M gäller kollektivavtal 1992-12-08.

Arbetslagen svarar för fördelningen av arbetsuppgifter. Varje lärare har ett individuellt arbetstidsschema, som överenskommes mellan lärare och rektor. Schemat fastställs efter samråd med lokal facklig företrädare. Av arbetstidsschemat ska framgå när arbetsdagen börjar och slutar samt när rast är förlagd.

Följande principer ska gälla för lärare och studie- och yrkesvägledare:

• Alla arbetsuppgifter ryms inom den totala arbetstiden.
• Arbetsdagen är normalt tvådelad men kan undantagsvis vara tredelad.
• Lunchrastens normallängd är en timme.
• Den reglerade arbetstiden kan efter samråd förläggas till annan plats än arbetsplatsen.

Den första principen innebär att arbete som beordras att utföras utöver den fastställda arbetstiden ska ersättas enligt AB § 20.

Vid oenighet om arbetstidsfrågor på en enhet, kan dessa föras till centrala skolutvecklingsgruppen.

Av den årliga verksamhets- och kvalitetsredovisningen ska framgå

• hur skolenheten/arbetslagen fördelat sina arbetsuppgifter i syfte att främja en
god arbetsmiljö och hälsa,
• hur detta bidragit till bättre måluppfyllelse samt
• vad som behöver åtgärdas för att ytterligare öka måluppfyllelsen.

Rektorsenhet kan föreslå ett avvikelseavtal, vad gäller denna paragraf.
Beslut fattas på central nivå.

Centrala utvecklingsgruppen ska göra en utvärdering av detta avtal varje år. Denna utvärdering ska utgöra underlag inför de överläggningar som ska föras mellan parterna inför varje löneöversyn. Avtalet gäller för perioden 15 maj 2001 till och med 30 juni 2002 och förlängs med ett år i taget fram till och med 31 mars 2005, om det inte sägs upp av någondera parten senast den 31 mars resp år.

Förhandlingarna förklaras avslutade.

Med skola avses i detta avtal samtliga skolformer.

Med lärare avses lärare i förskola, förskoleklass, grundskola/fritidshem, särskola, gymnasieskola , kulturskola samt vuxenutbildning. Om inget annat säges omfattas även studie- och yrkesvägledare av detta avtal.

Med ökad måluppfyllelse avses att fler skolor, barn och elever når de mål som formulerats i de nationella styrdokumenten samt de kommunala skolplanerna

Alternativ arbetstidsreglering för lärare som inte omfattas av Bil. M (§ 8)

a)
Den reglerade arbetstiden utgör i genomsnitt högst 35 timmar per vecka.. Förtroendearbetstiden är således 5 timmar per vecka i genomsnitt. Förtroendearbetstiden är i första hand avsedd för enskilt för- och efterarbete, spontana elev- och föräldrakontakter samt till egen utveckling.

Den reglerade arbetstiden ska innehålla undervisning - pedagogiskt arbete i barngrupp, kompetensutveckling, planering (enskild och gemensam), utvecklingssamtal, föräldramöten, utvärdering, dokumentation och samverkan m.m .

För den enskilde ska det tydligt framgå vilken arbetstidsreglering som gäller genom att ett personligt arbetstidsschema upprättas.

b)
Arbetstiden förläggs med 42 timmar per vecka för heltidsanställning varav 5 timmar per vecka är förtroendearbetstid. Den reglerade arbetstiden är således i genomsnitt 37 timmar per vecka. Den inarbetade tiden är beräknad på 42 timmar per vecka under 44 arbetsveckor och kompenseras med 88 timmars ledighet per år. Förläggningen av ledighet ska göras av arbetslaget med hänsyn till barnens närvaro.

För den enskilde ska det tydligt framgå vilken arbetstidsreglering som gäller genom att ett personligt arbetstidsschema upprättas.