Bälaryds Framtidsplan
I arbetet med framtidsplanen för Bälaryds socken har sju sockenbor medverkat. Arbetsformen har varit studiecirkel. Gruppen har spänt över flera generationer, och bestått av både infödda personer och nyinflyttade. Denna blandning av erfarenheter har varit mycket givande, då vi har fått ta del av såväl kunskap om bygden i äldre tid som nya impulser utifrån.

Vi har arbetat efter vuxenskolans program "Hela Sverige ska leva" och studerat studiehäftet "Vi gör en framtidsplan för vår by, socken". Vi har analyserat och kartlagt hur det var för 10-20 år sedan,  beskrivit hur det ser ut idag och haft en diskussion om hur vi vill att det ska se ut om 10-20 år.

Förändringen under de sista 10-20 åren kan beskrivas med att antalet sysselsatta i jordbruket har minskat. Därmed har en viss igenväxning skett. Arbetslösheten bland övrig befolkning har ökat. Landsbygdstrafiken (busstrafik) har ökat men inte till den nivå den hade ännu tidigare. Service till de äldre i form av hemtjänst har byggts ut och givit möjlighet till boende i eget hem längre än vad som var fallet tidigare. Bälaryd är idag en socken med gott om unga familjer, många hus har renoverats och är nu bebodda året runt. Alla har inte naturlig anknytning till socknen, utan har valt att bo här kanske på grund av närheten till naturen och det faktum att Bälaryd ligger centralt med möjligheter att arbeta både i Aneby, Jönköping, Tranås, Eksjö och Nässjö.

Socknen har ett livligt föreningsliv som bär sina egna kostnader. De kommunala bidragen till Bygdegårdsföreningen drogs in för något år sedan. Vi måste dock åka till Aneby för att åtnjuta service. Våra skolbarn "bussas" dit och pensionärerna bosätter sig på servicehemmen där när de inte längre kan klara ett eget boende. Lantbrevbärarlinje finns och en varubuss kör fortfarande - men hur länge? Följaktligen har vi inte så mycket att "rädda" från nedläggning, utan måste arbeta för en utveckling av Bälaryd i stället.

Det omväxlande landskapet måste bevaras. Vi vill inte att betesmarker växer igen eller att det planteras skog på åkermark. Vår förhoppning är att det ska kunna bedrivas jordbruk här i samma omfattning som idag. Men det kommer förmodligen att bli ett annorlunda brukande som det nya seklets behov och teknik får visa vägen till. Givetvis välkomnar vi också egna initiativ i form av småföretagande. Många lantbruksföretag har lagts ner och det skulle vara bra för bygden om annan verksamhet kunde växa fram istället. En studiecirkel i "starta eget" håller på att startas. Det visar att intresse för egenföretagande finns, något som måste uppmuntras.

Vi tycker också det är viktigt att bevara socknens byggnader. Djurbesättningarna har minskat drastiskt och det är många ladugårdar och andra ekonomibyggnader som står tomma. Vi hoppas att det kommer att anses värdefullt att dessa bevaras inför framtiden.

Skogen är dock fortfarande Sveriges främsta exportvara, långt överlägsen all annan verksamhet. Vi har gott om skog i Bälaryd och den kommer att behövas för traditionell användning men också för ett förändrat energibehov. Nya ändamål som exempelvis drivmedel är också mycket intressant. Vi tror att en  kommun med mycket skog kommer att ha stora möjligheter i framtiden.

Det är mycket som talar för att många människor kommer att välja landsbygdsboende i framtiden. Den nya tekniken gör det möjligt att kommunicera trots stora avstånd. Nya typer av arbeten växer fram. Möjlighet att studera med hjälp av  datakommunikation ges redan på vissa håll. Allt fler vill odla sin mat själva. Eventuella risker för människan genom spridning av djursjukdomar och osäkerhet inför bestrålad mat liksom rädsla inför den ökande gentekniken gör att tryggheten blir allt viktigare när människor tvivlar på om vinstintressen går före säkerhet. Det är på många sätt också lättare att fostra barn på landsbygden. Närheten till naturen kommer alltid att vara ett viktigt skäl för många människor att bosätta sig på landsbygden.

För att landsbygdsboende ska fungera krävs dock en viss service. Barnens skolgång måste fungera tillfredsställande. Vi vill värna om att få behålla servicen till våra pensionärer. Kommunikationerna behöver förbättras. Jordbruket behöver stimuleras att utvecklas mot nya mål. Eget företagande måste uppmuntras.

Vi går snart in i ett nytt spännande sekel med nya möjligheter. Ett annorlunda samhälle kommer att växa fram. Vi kommer att vara med om att bygga början av det nya årtusendet. Eftersom vi i vår okunnighet våldfört oss på naturen måste vi betala för och i möjligaste mån ställa tillrätta. "Aneby 2002 en grön kommun" är en god början på detta arbete i vår kommun. Att äta så närproducerad mat som möjligt borde vara en självklarhet i en grön kommun, liksom att erbjuda bra kommunikationer för kommunens invånare.


Framtidsplanen är uppdelad i följande avdelningar:

1. KYRKBYN - vår samlingsplats och vårt ansikte utåt
2. BARNEN - vår framtid
3. KOMMUNIKATIONER - viktigt för service, säkerhet och trivsel
4. KULTURMILJÖN - angeläget för oss och kommande generationer
5. VISIONER - för att utveckla Bälaryd
   

   
   1. KYRKBYN
   
   

   • Hastighetsbegränsning till 70 km/h i Bälaryds kyrkby
   
   
   
   
   • Förbättring av vägkorsning 132 - Rydvägen
   
   
   
   
   • Vägskylt "Bälaryd" från båda hållen i kyrkbyn
   
   
   
   
   • Bättre belysning i Bälaryds kyrkby
   
   
   
   
   • Informationstavla i Bälaryds kyrkby
   
   

   
   

   • Återvinningsstation i Bälaryd
   
   
   
   Det finns  många utfarter i kyrkbyn. Gudstjänster hålls i kyrkan. Barn och ungdomsverksamhet förekommer i församlingshemmet varje vecka. Många besöker kyrkogården. Bygdegården används flitigt av både föreningar, studiecirklar och för privata fester. Den ligger farligt nära 132:an och många barn uppehåller sig i hembygdsparken under olika arrangemang. Det är dessutom en livligt trafikerad utfart både vid kyrkan, bygdegården och Rydvägen. Därför anser vi att det är befogat med en hastighetsbegränsning till 70 km/h omgående.
   

   
   

   Det vore önskvärt med en förbättring av säkerheten vid utfarten från Rydvägen. Sikten vid korsningen är synnerligen dålig åt höger och hastigheten är hög på grund av en lång raksträcka. Dessutom finns det inte någon namnvägskylt vid infarten till Bälaryd, vilket säkert också skulle bidra till en sänkning av hastigheten.
   
   Idag finns det en vägskylt "Bälaryd" mitt i kyrkbyn, önskemålet är givetvis en i varje kant av kyrkbyn. Man har redan åkt förbi bygdegården när man upplyses om att man är i Bälaryd. Detta är irriterande för besökare som inte känner till Bälaryd såsom exempelvis inbjudna föreläsare som ska till bygdegården.
   

   
   

   Kyrkbyn är vår träffpunkt och vårt ansikte utåt. Därför vore det önskvärt med fler kommunala gatllyktor än de tre som finns idag. Kyrkan och Bygdegårdsföreningen samarbetar ofta med sina arrangemang och många människor går vid dessa tillfällen på vägen mellan kyrkan och bygdegården. Det kan i sammanhanget påpekas att verksamheten i bygdegården bär sina kostnader utan kommunala bidrag och att det faktiskt inte finns någon kommunal verksamhet i Bälaryd.
   
   Många besökare till kyrkogården saknar en informationstavla om Bälaryd. Det kan ju vara så att man har någon släkting som är begravd i Bälaryd men för övrigt vet man inte så mycket om bygden. När man ändå är på platsen kan det vara intressant att besöka stället där förfäderna bodde. Därför skulle det vara bra med en informationstavla med karta och gårdsnamn utsatta. Den bör också informera om sevärdheter som finns i Bälaryd. Detta är också bra för cykelturister som besöker vår bygd.
   
   Vi är många som sorterar våra sopor. För att slippa att åka till Aneby med dem skulle det vara bra med en återvinningsanläggning i Bälaryd.
   

   
   
   
   
   2. BARNEN
   
   

   • Mellanmål i skolan
   
   
   
   
   • Förbättrade skolskjutsar
   
   
   
   
   • Enbart närproducerat kött i barnomsorgen, skolorna och servicehemmen
   
   
   
   
   • Så närproducerad mat som möjligt i barnomsorgen, skolan och servicehemmen
   
   
   
   
   • Information på Furulidskolan om gymnasierna i Jönköping
   
   
   
   
   • Barnomsorg i Bälaryd
   
   
   
   
   • Lekplats i Bälaryd
   
   
   
   
   • Mer resurser till skolan
   
   
   
   
   • En översyn av hur Parkskolan fungerar
   
   

   
   Skolan lades ned på 60-talet i Bälaryd. Vi har förstått att anledningen var att antalet barn minskade och att det därför ej var motiverat med skola här. Det var både på gott och ont som vi ser det. Vi har inte som ambition att verka för att det ska öppnas någon skola i Bälaryd. Det är lättare för barnen att anpassa sig och knyta sociala kontakter i Aneby när hela skoltiden förläggs dit.
   
   Barnen serveras ett mål mat om dagen i skolan. Resandebarnen åker hemmifrån klockan 07.15 och kommer hem klockan 16.30 (högstadiebarn). Vi tycker att det är rimligt att det förutom skollunch också serveras ett mellanmål under en så lång skoldag.  Givetvis ska detta även gälla mellanstadiebarn när de har lång skoldag. Denna fråga är mycket angelägen och vi förutsätter att det serveras mellanmål när höstterminen startar. Det ska vara ett mellanmål till självkostnadspris, som serveras på skolan, då många föräldrar inte anser sig kunna betala ASK:s priser.
   
   Restiden till skolan för våra barn har successivt under de sista åren förlängts beroende på att barntätheten har ökat i Bälaryd. Under våren -96 diskuterade vi skolskjutsarna med politikerna i Barn och Utbildningsnämnden och ansvariga för skolan inom kommunen. Vi kom till en förbättring av förhållandena - mycket tack vare Inger Sahlins intresse för vårt problem. Med nytt läsår börjar emellertid nya skolbarn, därmed kan restiden plötsligt förlängas. Betänk att många socknar har sina skolor kvar och barnen reser bara under högstadietiden. Dessa skolor är dyra för kommunen och befolkningen där vill behålla sina skolor. Men fördelningen  bör vara rättvis så att de barn som reser under hela sin skoltid får rimliga restider. Det ligger därför i vårt intresse att arbeta för kortare restider för våra barn.
   
   Vi anser att det enbart ska serveras närproducerat kött i barnomsorgen, skolorna och på servicehemmen. Vi vill känna trygghet inför vad våra barn äter och närproducerat kött är ännu så länge fritt från sjukdomar. Vi vill inte att våra barn äter kött från djur som har fått antibiotika med fodret. Det närproducerade köttet är kanske dyrare, men man ska också veta att jordbruket i vår närhet inte har samma förutsättningar som många andra med bättre klimat, lägre omkostnader, inhumana transporter och en snabbare tillväxt av djuren på grund av antibiotikatillsatser. I längden kostar det billiga köttet i själva verket mer. Hur blir det när antibiotika inte längre kan bota sjukdomar? Vad kommer sjukvården att kosta då? Detta är också viktigt ur flera andra synpunkter såsom arbetstillfällen, bevarande av ett öppet landskap och inte minst miljön som påverkas negativt av transporter. Vi vill att ansvariga inom kommunen undersöker var det kött som serveras inom kommunens verksamheter kommer ifrån och ger oss ett svar.
   
   Vi önskar också att all annan mat som serveras inom barnomsorgen, skolorna och servicehemmen ska vara så närproducerad som möjligt. Den kommunala upphandlingen bör ske på ett sådant sätt att den egna bygden gynnas. Detta betyder mycket för bevarande av arbetstillfällen, men också för miljö och kultur. En viktig aspekt är att närproducerad mat går lättare att härleda till producent, därmed ökar kunskapen om hur maten produceras. I förlängningen kan sättet att producera också lättare påverkas. Närproducerad mat är också fräschare då den inte behöver transporteras så långt. Vi vill veta var maten som serveras inom kommunens verksamheter kommer ifrån och förväntar oss ett svar.
   
   Våra ungdomar väljer i många fall Jönköping som studieort under gymnasietiden. Men det ges ingen information om skolorna i Jönköping inför valet till gymnasiet på Furulidskolan. Höglandssamarbetet är bra, men för oss som bor i denna delen av kommunen är Jönköping ett naturligt val. Vi önskar därför att Jönköpings gymnasier också bjuds in till Furulidskolan. Det kan vara berikande för kommunen då det ges en del program där som inte finns på höglandet.
   
   En förfrågan angående barnomsorg inom socknen har genomförts bland föräldrarna. Resultatet visar att det finns en uttalad önskan om att kunna få barnomsorg i Bälaryd. Vi föreslår i så fall att det drivs som föräldrakooperativ i någon befintlig lokal. Vi inom gruppen åtar oss att utreda frågan vidare.
   

   
   

   Många småbarnsföräldrar vill ha en lekplats i Bälaryd. I kyrkans regi träffas föräldrar med små barn i församlingshemmet en gång i veckan. Men det finns ingen bra utemiljö för barnen där. Därför vore det bra om kommunen kunde hjälpa till att skapa en sådan.
   

   
   

   Det har under de senaste åren sparats rejält inom skolan. Vi har viss förståelse för att det har varit nödvändigt. Dock tycker vi att man har nått smärtgränsen då exempelvis resorna till skolan blev alltför långa, mellanmålen togs bort och klasserna blev för stora. Då vi samtidigt ser att det finns resurser till annat inom kommunen önskar vi att kommunen i fortsättningen värnar mer om barnen när ekonomin är ansträngd. Vissa verksamheter inom skolan måste vara skyddade då det ytterst handlar om humanitet. Det vore därför önskvärt att ledamöterna inom Barn och Utbildningsnämden fick i uppdrag att göra upp en lista över verksamheter som bör skyddas vid besparingar. Nämnden bör ha hjälp av sakkunniga, som exempelvis skolläkare och skolpsykolog, vid upprättandet av listan. I besparingstider ska denna prioriteringslista gälla framför bygg- och anläggningsarbeten som vi tycker kan vänta tills kommunen har bättre ekonomi.
   
   Våra barn tillbringar största delen av sin skoltid i Parkskolan. De av oss som har haft barn där under en längre tid har fått uppleva hur skolan har vuxit på grund av det ökande elevantalet. Detta har fått negativa konsekvenser för både elever och lärare. Ständiga omflyttningar av klassrum och täta lärarbyten har varit många elevers vardag under de senaste åren. Under våren -96 var situationen för en del elever ohållbar. Som exempel kan nämnas att klass 6, med 34 elever, undervisades i två rum ovanför en bullrig gymnastiksal där det dessutom tilläts att särskoleeleverna gick in med ridkläder trots att det fanns hästallergiker som undervisades i samma byggnad!
   
   Det fanns också problem i matsalen. De elever som åt för lite av maten uppmanades att ta med sig mat själva. De stängdes av från matsalen och fick äta i klassrummet. Ingen lyssnade på elevernas motivering till varför de inte åt. Enligt en del elever var det ofräscht i matbehållarna när de kom för att äta sist av alla. Dessutom såg de hur vissa elever slickade smörknivarna när de hade brett sin smörgås.
   
   Vi förstår att personalen på Parkskolan är hårt ansträngd med många elever och för små lokaler. Det sätt på vilket man löste problemen tyder på att man inte klarar av sin arbetssituation. Lösningarna var ju mycket kortsiktiga och ledde inte till någon förståelse eller respekt mellan elever, personal och föräldrar. Varför tog man inte hjälp av skolläkaren eller skolpsykologen? Ytterst är det kommunstyrelsen som med sin fördelning av resurser bär ansvaret för att skolorna fungerar tillfredsställande.
   

   
   
   3. KOMMUNIKATIONER
   
   

   • Förbättring av landsbygdstrafiken
   
   
   
   
   • Förbättring av cyklisters och gångtrafikanters säkerhet längs 132:an
   
   
   
   
   • Jönköpings kulturutbud i Smålands-Tidningen
   
   
   
   
   • Vägskyltar med bynamn i Bälaryds socken
   
   
   
   
   • Busskurer utmed 132:an
   
   
   
   
   • Flyttbara älgvarningsskyltar till socknen
   
   
   
   
   • Förbättring av vägen mellan Nordsjö och kommungränsen
   
   
   
   
   • Samordning av post och tidningsutdelning liksom reklamutdelning
   
   
   
   
   • Avsägning av reklam medför att man förlorar viktig information - kupongsystemet i butikerna
   
   

   
   Utökad landsbygdstrafik innebär frihet och oberoende för våra barn. Men också för de av oss som av någon anledning inte kör bil. Det är också fördelaktigt för miljön om privatbilismen minskar. Dessutom är bensinen så dyr att det är svårt för många att använda bilen mer än nödvändigt. Detta slår tillbaka på barnen som därigenom får svårare att upprätthålla ett aktivt socialt liv. Sockenborna längs Rydvägen har ingen landsbygdstrafik alls! Barn mellan tio år och upp till körkortsåldern är de flitigaste bussåkarna i Bälaryd. De åker buss till och från skolan, men också till och från aktiviteter och kompisar i den utsträckning det är möjligt. Tillgängligheten gör det dock omöjligt under kvällar och helger då landsbygdstrafiken nästan är helt indragen. Vi önskar därför en utökning av trafiken. Detta skulle minska påverkan på miljön samtidigt som det ger barn och ungdomar på landsbygden större frihet och ett rikare socialt liv. Önskvärt vore också landsbygdstrafik i någon form utmed Rydvägen. Ett annat problem är ägen våra barn måste gå till busshållplatsen. På vintern när det är mörkt och stora vallar med snö måste de gå på vägen. Vid något tillfälle förliden vinter plöjdes vägrenen också, vilket ökade säkerheten avsevärt. Så lugna vi föräldrar skulle vara om så alltid skedde!
   
   Många av oss skulle använda cykeln mycket mer om väg 132 vore trafiksäkrare. Vägen är smal och det finns inte någon vägren, vilket gör att många inte vågar cykla trots att de skulle vilja det. Föräldrar är oroliga för barn som ändå insisterar på att cykla exempelvis till skolan eller till kompisar. Gångtrafikanter på väg till busshållplatsen utsätts för fara, speciellt vintertid. Trafiken är tidvis intensiv och mycket tung trafik förekommer. Det är underligt att det inte görs mer för att underlätta för människor att cykla och gå, eftersom motortrafiken utgör den allvarligaste faran för vår miljö på grund av de utsläpp bilarna förorsakar. Det har gjorts mycket inne i Aneby för trafiksäkerheten. Märkligt är att det finns en vägren från Jönköpingsvägens utfart på väg 132 och fram till Skärsjövägen, trots att där också finns en separat cykelbana. Vi kräver inte både vägren och cykelbana, men anser att vi också bör få en säkrare trafikmiljö. Vi hoppas därför att Aneby kommun agerar så att en 5 dm bred vägren kan omma till stånd längs 132:an.
   
   Vi i Bälaryd åker antagligen oftare till Jönköping än övriga kommuninvånare. Dels på grund av att Jönköping ligger relativt nära, men också för att inköpsmöjligheter och kulturutbud är väsentligt större där än i höglandsstäderna. Men om vi vill ha information om vad som erbjuds inom det kulturella området såsom på biografer, teatrar eller på konserthuset och söker i någon av de tidningar som innehåller information om Aneby (Smålands-Tidningen och Tranås-Tidningen) finner vi absolut ingenting. Nyheter och information från vårt läns "huvudstad" förefaller vara portförbjudna i dessa tidningar. På motsvarande sätt synes information om eller från Aneby vara portförbjuden i Jönköpings-Posten. Vi tror och hoppas att en påstötning från vår kommunledning till Hall-Pressen skulle kunna bidra till en förbättring på detta område.
   
   Under senare år har flera av byarna ordnat med namnvägskylt. Detta gör det givetvis lättare för turister och andra som åker i vår trakt att hitta i bygden. Knohultsskylten är ett bra exempel på det. Den är flitigt fotograferad under turistsäsongen. Hade den inte funnits så hade turisterna inte vetat om att de hade varit i Knohult och ännu mindre stannat där. Men det är också viktigt för nyinflyttade som snabbare lär sig hitta i socknen och därmed lättare kommer in i det sociala livet. I de fall det inte finns någon namnskylt, orsaken kan vara att de är ganska dyra, vore det önskvärt om kommunen kunde bidra på något sätt för att få en fullständig täckning av socknen.
   
   Många av oss tycker att det skulle vara bra med busskurer utmed 132:an. Vissa tider på dagen är bussen försenad och man kan få stå rätt länge och vänta i ur och skur. Det skulle då också kunna ordnas med någon reflex på kuren så att busschaufförerna uppmärksammar att det finns resenärer på hållplatsen, vilket inte alltid är fallet idag. Eventuellt kan busskurerna färdigställas inom socknen.
   
   Vi som bor på landsbygden har ofta klart för oss var utmed vägen älgarna uppehåller sig. Periodvis kan ända upp till åtta eller nio älgar uppehålla sig på ungefär samma plats under flera veckor. Var och en förstår säkert faran med detta. Tidigare var det lätt att ringa till Vägverket för att få en tillfällig älgvarningsskylt uppsatt. Nya rutiner är emellertid införda där och det är numera en omständlig procedur. Det skulle vara mycket säkrare för oss alla och lungare för oss landsbygdsbor om det i varje socken fanns ett antal skyltar som kunde användas vid behov. Givetvis måste någon ansvara för att det sköts korrekt och inte missbrukas.
   

   
   

   När Rydvägen belades med oljegrus var det egentligen meningen att beläggningen skulle upphöra vid vägskälet Julsbolet. Oljegruset räckte emellertid till Nordsjövägen och det är därför en retligt liten bit kvar till kommungränsen, Det vore önskvärt att även den biten belades. Ännu bättre vore det om hela vägen till Ryd oljegrusbelades.
   

   
   På senare år har trafiken med utdelning av tidningar och reklam ökat. Detta är förvånande då det är dyrt att åka omkring i bilar för att lämna ut reklam. En del av oss får tre utdelningar vissa dagar. Vi anser att det borde gå att samordna dessa inte minst för miljöns skull.
   

   
   Några av oss har avsagt sig reklamen i brevlådan. Men då mister man tyvärr också viktig information som exempelvis "Snabbtidtabellen". Vi förutsätter att viktig information i fortsättningen distribueras även till dem som, av olika skäl, har avsagt sig reklam. Butikernas rabattkupongsystem är för övrigt något som irriterar många av oss. Med dagens teknik borde ett annat system kunna ordnas med exempelvis registrering i dator som visar att man har tagit ut varan till rabatt en gång. Då kan vi som funderar allvarligt på att avsäga oss reklamen göra det utan att förlora på det.
   

   
   
   
   4. KULTURMILJÖN
   
   

   • Bevarande av äldre byggnation
   
   
   
   
   • Bevarande av kulturlandskapet
   
   
   
   

   Mjölkkobesättningarna i Bälaryd har under en följd av år minskat så att de idag endast är sex till antalet. Det finns emellertid fortfarande en del ungdjursbesättningar. Med rådande priser på mjölk och kött till producenterna är det mycket tveksamt hur länge besättningarna kommer att finnas kvar. Det måste också ifrågasättas hur länge EU kan stödja jordbruket i den omfattning som hittills har skett.
   
   Det är därför angeläget att vi ser över hur vi vill att vår bygd ska se ut i framtiden. Det finns en uppenbar risk att gammal bebyggelse såsom ladugårdar och ekonomibyggnader får förfalla. I så fall skulle flera generationers kultur gå till spillo. Vi önskar därför att det blir fördelaktigt att bevara äldre lantbruksbyggnader inför framtiden.
   

   
   

   Det är också angeläget för oss att landskapsbilden bevaras med en blandning av skog, åkrar och hagmarker. Ett bra sätt att försäkra sig om det är att endast köpa närproducerat kött och i övrigt så närproducerad mat som möjligt. Vi måste hjälpas åt att få människor att förstå att det är lätt att plantera igen, men inte så lätt att återskapa miljön igen.
   
   
   
   
   5. VISIONER
   

   
   

   • Nybyggnation av bostäder
   
   
   
   
   • Skapa någon form av äldreomsorg eventuellt kombinerat med barnomsorg
   
   
   
   

   Vi tror att en utökning av befolkningen är bra för att få bättre underlag för den service vi önskar. Det är ett faktum att bostäder på landsbygden inte behöver stå tomma länge. Många av oss får ofta förfrågningar om det inte finns någon ledig bostad. Detta förhållande visar att det finns ett behov av bostäder. Att många unga familjer vill bo på landsbygden är obestridligt eftersom det finns 78 personer som är mellan 0-15 år på en befolkning av 331 personer i Bälaryd. Vi har därför förstått att nybyggnation av bostäder säkert skulle vara realistiskt om vi kan få någon intressent att ställa upp. Eventuellt kan vi tänka oss ett femte ben i det projekt som Aneby kommun håller på att utveckla. Alltså ett ekologiskt boende med möjlighet att odla och kanske hålla hushållsdjur för sin försörjning. Frågan är nyväckt och inte på något sätt förankrad i bygden. Men det är ju genom nytänkande och utmaningar all utveckling blir till. Vi tror dock att frågan behöver mogna hos sockenborna och hoppas på samarbete med kommune när det blir aktuellt.
   

   
   

   Varför ska våra äldre bo i Aneby när de inte längre kan klara eget boende.  Att bo på landet innebär ofta att leva tillsammans med flera generationer. Detta gör att familjerna sammansvetsas på ett sätt som kanske inte sker i centralorten. Våra äldre har ofta bott hela sitt liv på samma gård - och har inget behov av att bo i en tätort. De är vana vid att se skogen och åkrarna. Djuren som är ute på sommaren är en del av deras vardag. Mörkret på kvällarna har de levt med hela sitt liv. Troligen är det därför svårare för våra pensionärer att flytta in till centralorten för att bo på servicehem där när eget boende inte fungerar längre. Därför tror vi att det vore bra med äldreomsorg i någon form i Bälaryd. Varför inte kombinera med barnomsorg så att verksamheterna kan dra nytta av varandra. Då kanske far- och morföräldrar får se sina barnbarn varje dag och får en naturlig kontakt som annars är svår att upprätthålla när vi måste placera våra äldre i Aneby. Vi skulle nog få en piggare äldre generation som inte skule våndas så mycket när de inte kan klara sig själva längre. Denna fråga är ännu i sin linda, men har fått ett mycket positivt mottagande av dem som har tagit del av den. Att det skulle bli tomt på servicehemmen i Aneby tror vi inte då den äldre befolkningen ökar i framtiden. Vi känner också att detta är en fråga som engagerar många då vi, om det blir verklighet, skulle skapa vårt eget boende efter våra egna önskemål. Därför hoppas vi att kommunens tjänstemän visar intresse den dag vi har kommit överens om att gå vidare i frågan.
   
   ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
   
   Inom gruppen har vi diskuterat hur vi kan gynna våra tillverkare och leverantörer i närområdet. Detta är något som vi tycker är viktigt för tillgången på arbetstillfällen. En bygd med arbetstillfällen är en levande bygd. Det är också nödvändigt att minska transporterna för miljöns skull. Vi är dessutom övertygade om att vi genom att gynna nära tillverkare får bättre kvalitet på maten. En producent i närområdet har närmare till sina kunder och det är därmed lättare att påverka varans kvalitet med hänsyn till odlingssätt och uppfödningssätt m m. Vi tycker också det är viktigt att kunna identifiera varor så att de blir lättare att hitta vid nästa inköpstillfälle. Vi har därför undersökt hur våra dagligvaruhandlare i kommunen ser på detta. Dessutom har vi haft en diskussionskväll med inbjudna handlare. En bilaga, bestående av den skrivelse varje handlare i Aneby fick ta del av, följer därför med framtidsplanen.
   
   Denna Framtidsplan för Bälaryds socken har tagits fram på mycket kort tid. Vi har ändå lagt ner ganska mycket tid på att göra den och tycker att det är en väl genomtänkt plan där en levande landsbygd har varit målet för vårt arbete. Alla sockenbor har tagit del av den genom Bälarydsbladet. Givetvis kan inte alla önskemål genomföras omgående men på sikt hoppas vi att så blir fallet. Socknens folk ställer självklart upp och hjälper till med genomförandet av sådant som vi kan göra. Vi ser fram emot ett ömsesidigt gott samarbete med kommunen.
   
   Delaktiga i skapandet av Bälaryds Framtidsplan har varit följande: