Hiphop-terroristerna som vägrades köpa folköl
Text: Fredrik Josefsson
Artikeln är från
Direkt Aktion.

"Give us one day and we give you one tape", inleder Loop Troop sin snart två år gamla låt Fire. En sann Do it yourself-rad skriven av ett hiphopband. Det var också vid den tiden som det började rulla på för Loop Troop. Sedan dess har de hunnit med att spela i så gott som varje svensk småstad, storstad också för den delen. Men det är i småstäderna som Loop Troop har sin mest hängivna publik. Kanske för att de själva kommer från en småstad, Västerås. D.A. har träffat Mattias, Tommy och Mårten, Loop Troops tre MC:s, numera inflyttade i Stockholm. Deras DJ, Magnus, bor i Göteborg.

Loop Troop är välkända för många trots att de inte släppt skivor i större kvantiteter. Tre tapes och fem tolvor har det hunnit bli sedan starten -93, alla släppta under den egna etiketten David v/s Goliat, självfinansierat. Distributionen har de själva fått stå för. Nu ser det i alla fall ut som om det skulle kunna bli lite mer storskaligt. Material finns inspelat till något som är tänkt att bli en LP. Det enda som saknas är en kanal. Ett skivbolag som killarna kan lita på.

Vi har fått erbjudanden från skivbolag, men det vi hittills har tackat nej till är för långa optioner, säger Mårten som svar på frågan om det är så att de helt enkelt vägrar skriva på ett skivkontrakt.

Det fungerar så att dom betalar oss kanske 15 000 för en platta och så är vi tvungna att stanna kvar hos dem så länge de betalar. Det är upp till dem om de vill bryta kontraktet. De säger i och för sig att om vi inte tycker samarbetet fungerar så har de inget intresse av att fortsätta. Men det handlar nog snarare om pengar, så länge vi drar in stålar så har de inget intresse av att låta oss bryta, fortsätter Mårten.

Har det varit viktigt för er att vara independent?

I betydelsen oberoende är det självklart, jag skulle aldrig kunna tänka mig vara beroende av ett skivbolag, säger Mårten och fortsätter: själva grejen med att de inte kan lita på en gör ju bara att vi känner att vi inte kan lita på dem heller. Skivkontrakt är alltid till för att skivbolagen ska tjäna på det!

Skivan beräknas vara färdigmixad runt årsskiftet. Modern day city symphony ska den heta, och det är DJ:n Magnus som kommer att producera.

Det är en blandning av låtar vi har gjort under en ganska lång tidsperiod som inte till en början varit tänkta att släppas på en fullängdare. Först trodde vi att hela plattan skulle bli deppig och negativ men det har blivit en hel del partylåtar också, säger Mattias.

Jag får ett smakprov i form av titelspåret som just heter Modern day city symphony, en ödesmättad kreation. Tunga stadsljud breder ut sig över ett slött beat och jag kan uskilja fraser som: "fistfuck the system hard", "what you get for keepin the people hungry" och "a hungry mob is an angry mob".

Klassisk harmageddonlåt liksom. Det här kommer gå under, sen kommer det nåt bättre, menar Mårten.

För att vara ett hiphopband så har Loop Troop en klart punkig attityd.

Vi kunde ju lika gärna varit punkare säger Mattias, vi kommer ju från samma stad som till exempel Bombshell Rocks. Det är ju samma människor, det är bara det att vi lyssnar på hiphop och de på punk, jag har lyssnat mycket på punk och Tommy lyssnar fortfarande mycket på punk. Om punk är en attityd så kan man säga att vi är det. Det här med att ställa upp gratis, och så vidare. Vi var ju nästan först i Sverige med att släppa egen vinyl med egen etikett, men hiphopscenen är inte som punkscenen där folk har sina egna fanzines och egna små postorderföretag, de är så mycket mer engagerade med de grejerna, hiphopare är kanske ute och målar i stället.

Vad innehåller låtarna?

Samtalet kring punk leder oss osökt in på samhällskritik. Och hur viktigt det är för Loop Troop som till stor del lever på sina texter och rimfärdigheter.

Om vi tar en battle-låt med en massa skrytrim så är det inte så viktigt. Men om det är en låt som behandlar ett speciellt ämne då är det jävligt viktigt, säger Mattias.

Förut tyckte jag att budskapet var viktigast, även om det inte var samhällskritik, och jag kanske körde battle rim, men nu har jag börjat tycka det är skönt att rimma utan egentligen behöva säga någonting, tillägger Mårten. Vi gör ju inte musiken, så för mig är texterna 100 procent, sen om jag ibland bara snackar är det bara roligt.

Vi lever inte i en demokrati

Jag låter killarna höra ett av sina egna gamla citat från låten Jag sköt Palme:

"Den enda sanna demokraten är en anarkist", är det så?

Visst är det så, svarar Mårten och fortsätter: jag ville dissa det här med att folk hela tiden håller på att säga att vi lever i en demokrati. Det är många som påstår det och det kan jag inte skriva under på! OK, demokrati har fått en annan betydelse i folkmun, men om man kollar på ursprungsbetydelsen så är det ju inte så. Om vi hade demokrati skulle alla ha lika mycket att säga till om! Folk har fått för sig att demokrati betyder parlamentarism, och när folk får för sig en sak då är det så också.

Skit i reglerna

Mårten menar att man får se till att ta sig rätt, även om man inte äger den:

Man får skita i reglerna som ändå bara gynnar de rika.

Han var en av dem som var med och drog igång SUF-Västerås, mest för att han gillade att vara ute och göra politisk graffiti.

Jag tänker ganska kortsiktigt för jag tror inte det kommer bli någon revolution, och då tänker jag att det bara är att köra på, för det är schysst för mig. Men det är klart, om det skulle bli en revolution och vi skulle få ett bra samhälle så är det klart man skulle hålla sig till självklara regler.

Sexism och hiphop

En vanlig kritik mot hiphop-scenen i stort brukar vara att kvinnoförakt och sexism är väldigt utbrett. Och det är bara att hålla med. Hur ofta hör man talas om tjejer, brudar (bitches i amerikanska) som begrepp i en text om det inte i samma mening dyker upp ord som knulla, suga, bröst, häck eller diska? Knappast aldrig. Jag frågade Loop Troop hur de ser på saken.

Det är wack som fan, men jag tänker inte stänga av för det, men man kan inte heller ta allt för seriöst. Om man skulle tolka oss ordagrant så skulle vi säkert framstå som kvinnoförnedrande ibland också, säger Mattias.

Men jag tror inte att rappare i allmänhet skämtar om det. Det är en sån kultur och det är fucked up! Som Big L till exempel. Jag tror inte han skämtar, han ser bara att kvinnor är bra på en sak. Sedan att han inte går runt och dödar dem som han skriver i sina texter är ju en annan sak. Han har ju också en morsa men hon är antagligen den enda kvinna han respekterar, säger Mårten.

Det är samma sak med reggae. Man gillar fortfarande musiken. Men ibland är saker faktiskt på skämt, när vi säger att vi dödar MC:s så menar vi ju inte allvar, fortsätter Mattias.

Något jag kan reta mig på hos mina politiskt korrekta polare är att de dissar hiphop samtidigt som de själva kan lyssna på reggae som fullkomligt sprutar ur sig homofobi och kvinnoförakt.

Västerås är hemma

Det var ett par år sedan Looptroop lämnade Västerås för huvudstaden, men kärleken eller snarare hatkärleken till hemstaden finns kvar. På sommaren är det fint. Man kan cykla överallt, man dricker folköl och spelar basket och på vintrarna dricker man starköl.

Jag tror att våra småstadsrötter är viktiga, för det är många från småstäder som gillar oss. Det kan vara så att de har svårare att identifiera sig med stockholms-rap. Som Ludvika, där ska vi spela i morgon. Vi har skitmycket fans där säger Mattias och fortsätter med en anekdot:

Sist vi var där ville vi ha lite bärs efter spelningen och drog därför till deras enda nattöppna mack. Då hade de lagt ett skynke över follen och en skylt berättade för oss att de inte sålde öl efter 8 på lördagar på grund av ungdomsfylleri. De vägrade oss att handla!

Vi spelar så pass mycket ute att vi nästan går runt på musiken, ibland går det, ibland inte. Men ingen av oss jobbar så ibland får man göra lite andra grejer. Men det är inte bara musiken, säger Mårten.

-Nej, du snor ju mat åt oss, utbrister Tommy.

FREDRIK JOSEFSSON

Artikeln är från Direkt Aktion.